Vi behöver agera hårt för att skydda den judiska minoriteten i Sverige. 

Allt samröre med terrororganisationer måste kriminaliseras och religiöst motiverade brott prövas som terrorbrott, skriver Ebba Busch Thor och Mikael Oscarsson på Förintelsens minnesdag.

Auschwitz. Få ord är så ödesmättade, så förknippade med den ondska som var Förintelsen. I dag är det 74 år sedan koncentrationslägret intogs och fångarna befriades. Snart har en mansålder gått sedan nazisterna störtades och få som överlevde deras grymhet finns kvar i livet och kan vittna om förtrycket. Det gör minnet än viktigare att vårda. Trots Förintelsen, trots att nazismens brott belysts mer noggrant än något annat folkmord, lever antisemitismen kvar. En färsk rapport från EU-kommissionen visar att antisemitismen normaliseras. Judar hotas i Sverige, i dag. Det är ingen nytt fenomen, inget som återuppstått i år eller förra året. Inte minst har situationen i Malmö varit exceptionell, så pass att Barack Obama skickade sitt särskilda sändebud mot antisemitism till Sverige. Exemplen är dessvärre många.

Attacken mot Göteborgs synagoga

I december 2017, under en judisk ungdomsfest, attackerades synagogan i Göteborg med brandbomber av tolv maskerade män. Endast tre av dem dömdes. Dagen innan brandattentatet samlades två hundra människor till en demonstration i Malmö. De skrek: "Vi har utlyst intifada från Malmö. Vi vill ha vår frihet tillbaka, och vi ska skjuta judarna.". I Umeå har den judiska föreningen känt sig tvingad att lägga ner sin verksamhet på grund av hot från nazister. De kunde inte längre garantera sina medlemmars trygghet.

USA skakades förra året av det värsta antisemitiska dådet i landets historia när en man klev in i en synagoga och mördade elva personer.

Politiker med tveksamma åsikter

Den växande vågen av antisemitism har accepterats eller ursäktats av ledande politiker. Riksdagsledamöter från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna har stått på demonstrationer där det skanderats "knivhuggningar av soldater", "frihetskrigare med kniv" och "krigare till Jerusalem". Ledande politiker har menat att judar i Sverige bär ett ansvar för israelisk politik och en socialdemokratisk riksdagsledamot har tagit emot ett pris, som föreställde en karta med ett utraderat Israel, för sitt engagemang i Palestinafrågan. Talare med antisemitiska åsikter har bjudits in av SSU.

Återkommande avslöjas sverigedemokratiska politiker med antisemitiska uttalanden, eller ”skämt”. Men om personerna anses vara viktiga nog skyddas de alltid av partiledningen, både på riksnivå och lokalt.

Antisemitismen finns i alla vrår. Den är det sammanhängande kittet mellan de tre extremismerna: vänsterextremismen, högerextremismen och islamismen. Därför måste vi agera hårt. Den judiska minoriteten behöver skyddas. Lärares kunskap om hur extremism bemöts i klassrummet behöver förbättras. Vi vill att Forum för levande historias uppdrag breddas, så att de också ska upplysa om islamismens illdåd.

Lagstiftningen måste skärpas

Allt samröre med terrororganisationer måste kriminaliseras. De som är medlemmar av dessa och stödjer deras framväxt måste straffas. Det är fel att politiska och religiöst motiverade brott inte prövas som terrorbrott av svenskt rättsväsende i dag. Skyddet av synagogor måste förbättras. De, och andra religiösa byggnader, ska kunna klassas som skyddsobjekt.

Statens viktigaste uppgift är att skydda sina medborgare. Förintelsens minnesdag handlar om att förstå vad som händer när staten vänder sig mot sina egna medborgare och ser dem som fiender. För även om Förintelsen slutade med stora koncentrationsläger, så började den inte så. Därför måste extremismen kvävas redan i sin linda.

Av Ebba Buch Thor (KD)
Partiledare

Mikael Oscarsson (KD)
Riksdagsledamot och ordf riksdagsföreningen Minnet av Förintelsen

Debattartikel publicerad i Expressen 27 januari 2019

Fler artiklar