Aktuella nyheter om Israel

Det är möjligt att utifrån den tidsålder vi lever i just nu där allt är polariserat och relativiserat så är varken Sverige eller Israel unikt.

Det som gör mig väldigt lättretad är utevaron av insikten att under varje decennium har det debatterats existentiella frågor, kampen för en typ av fråga där allt vänts upp och ned och där man ges intrycket att antingen är allt vunnet eller så är allt förlorat. Den typen av resonemang bygger på inte så lite historielöshet.

Det kategoriska förhållningssättet, som intas av självutnämnda demokratiexperter, om Israels fortsatta tillstånd utifrån den interna debatten om reformering av Israels rättsväsende är ett typexempel.

Spanien går från Franco till demokrati på 1970-talet och Frankrikes femte republik är ett faktum på 1950-talet. Det är länder som upplevt betydligt större politiska omvälvningar.

Israel har på intet sätt varit förskonat från dramatiska demokratiska debatter sedan återetablerandet. 

Diskussionen och debatterna kring huruvida judar skulle acceptera eller avvisa repatriering från Tyskland på 1950-talet var en fråga som var minst lika laddad som frågan om rättsväsendets reformering idag. 

Under 1950-talets Israel diskuteras häftigt medvetenheten om Förintelsen. Vid denna period utkristalliseras två motsatta positioner. Anhängare av ena sidan skapar en moralisk skiljelinje mellan de som aktivt tog del i självförsvar, i synnerhet väpnat motstånd mot nazisterna.  Den andra gruppen går emot idén att lyfta fram väpnat motstånd i centrum för åminnelse av Förintelsen, eller att använda det som ett pedagogiskt värde att ställa över andra värden. 

Återlämnandet av Sinai till Egypten är en annan fråga som diskuterades livligt där respektive sida slogs om att överträffa sig själva när det kom till vem som hade bäst och mest domedagsprofetior.  

Allt sedan Israels återetablerande har Israels varit oförmögna att kunna definiera vem som är jude. Debatten började 1948 och det fanns inget lagligt ramverk att definiera vem som var medborgare, jude eller inte jude. Israel beslutade heller inte i frågan förrän man antog lagen om medborgskap 1952 men då fanns lagen om återvändande också på plats. Symptomatisk för detta debattklimat var en parlamentarikers dåtida uttalande: “Det är konstigt att ha ett land och att vi inte har några medborgare."

Alla dessa diskussioner och debatter är produkt av ens samtid. 
Det är därför man blir trött när "experter" ska sia om Israels tillstånd fri från kontext, fri från andra frågor som varit minst lika infekterade som den vi nu upplever om reformeringen av israeliska rättssystemet.