Aktuella nyheter om Israel

Måndagen den 12 juni 2017 går till historien då SEB beslöt att ta ett finansiellt beslut grundat på politiska åsikter från en palestinaaktivist. Tisdagen den 13 juni 2017 var en mer vanlig dag, då representanter för fem organisationer – bland annat Diakonia, Svenska kyrkan och Svenska missionsrådet – skrev ännu en Israelkritisk artikel, den här gången i Bohusläningen.

Vad har dessa två saker gemensamt? Jo, både SEB och de fem organisationerna står på en felaktig historisk och dagsaktuell grund när de tar sitt beslut (SEB) och gör sitt uttalande (organisationerna). Det som skiljer dem är att SEB troligen inte riktigt förstod vad de gjorde, medan organisationerna har en medveten agenda.

SEB vill i dag, liksom andra banker och finansiella institut, verka för etiska placeringar när det handlar om vilka internationella företag deras fonder ska placera sina pengar i. De har dock inte kapaciteten att själva utreda hur etiska, eller oetiska, alla världens företag är, och därför anlitar de ett externt företag. Det finns flera sådana. Ett av de ledande heter ISS-Ethix och är svenskägt.   

Den 12 juni spred SEB en lista på 40 internationella företag som de omedelbart svartlistade och skulle börja bojkotta. Naturligtvis uttryckte de sig inte så, men det var den praktiska betydelsen av budskapet att SEB-fonderna från och med samma vecka skulle börja sälja alla innehav i dessa 40 företag och inte skulle investera i dem igen. Av de 40 företagen är fyra israeliska, tre banker med verksamhet i Judéen och Samarien (Västbanken) samt försvarsföretaget Elbit. Till detta kom tre internationella företag som hamnat på listan för att de hjälpt Israel att bygga säkerhetsbarriären mot dessa områden.

Protesterna spred sig omedelbart. Vi var många som vände oss till SEB, vare sig vi är/var kunder eller ej, och ställde kritiska frågor. Lars Adaktusson skrev en utmärkt debattartikel i Svenska Dagbladet. Men även många länder protesterade. Tyskland, Frankrike och USA var inte särskilt nöjda med att SEB:s fonder skulle bojkotta Deutsche Telekom, Renault, Chevron och Hewlett Packard Enterprises, för att ta några exempel.

Vad berodde då denna svartlistning på? ISS-Ethix hade gjort en utredning och kommit med denna rekommendation, som SEB omedelbart accepterat. Ansvarig för utredningen hos ISS-Ethix var Michele Prisco, med bakgrund hos Sveriges kristna råd, Kristna fredsrörelsen, så kallad följeslagare i Israel och Palestina (fast dessa följeslagare är ju aldrig i Israel), aktivist och lobbyist. SEB hade dock ett eget val, de kan inte skylla ifrån sig. Nordea valde att inte följa ISS-Ethix rekommendationer för ett par år sedan.

ISS-Ethix och Michele Prisco lämnade alltså över utredningen till Hans Ek, ägaransvarig hos SEB, som omedelbart tog beslutet att följa rekommendationerna och publicerade sitt beslut. Vad grundar sig då dessa utredningar på? Frågar man SEB får man generellt svaret att det handlar om brott mot internationella normer avseende miljö, mänskliga rättigheter, korruption eller arbetsrätt, verifierat av FN eller domstol. De 40 företagen hade brutit mot någon av dessa normer.

Använder vi uteslutningsmetoden blir svaret enkelt när det gäller de sju företagen med koppling till Israel: De har brutit mot mänskliga rättigheter enligt FN. Vad SEB, liksom många andra, inte förstår är att FN inte är en opartisk organisation, inte något sanningsvittne, inte någon domstol. FN består till största del av diktaturer. FN:s generalförsamling och andra organ antar en mängd resolutioner efter vad denna majoritet tycker – många av dem antiisraeliska. Säkerhetsrådet fattar knappt något enda bindande beslut eftersom fem stater har vetorätt.

Efter fem dagar pudlade SEB. Eller gjorde de verkligen det? Deras pressmeddelande är otydligt, liksom intervjun med ägaransvarige Hans Ek i Svenska Dagbladet. De beklagar att fondbolagets beslut att publicera listan uppfattades som ett ställningstagande mot Israel. De ska ändra sitt arbetssätt. De tar bort listan. De ska göra ett ”omtag”. Men när jag frågar SEB om detta även betyder att de ändrat sitt beslut, det vill säga att man inte har sålt eller ska sälja innehav i de 40 företagen och inte ska bojkotta dem, då får jag inget svar.

Låt oss alltså fortsätta ställa dessa frågor till SEB tills vi får ett klart svar. Det kan bli en bra repetition inför juli – då kommer Handelsbanken att redovisa vilka bolag de inte ska investera i framöver …

Ulf Cahn
Generalsekreterare för Förenade Israelinsamlingen/Keren Hayesod. 

Israelkommentar publicerad i Världen idag 21 juni 2017

Förenade Israelinsamlingen/Keren Hayesod