Kultur
Vår uppgift är att skola och bilda bort antisemitism i alla dess former
- Martin Blecher
”Hatet mot judar finns i vår historia, i högerextrema grupper, i delar av vänstern och i islamistiska miljöer.”
Så sa jag i min regeringsförklaring när riksdagen öppnade tidigare i september. Nu har vi tragiskt nog fått en påminnelse om precis detta: vid brittiska Labours kongress i Brighton har flera vittnat om antisemitism i partiet. Det här är något som inte har i den socialdemokratiska rörelsen att göra.
Även i antirasistiska organisationer och i vänstern finns hatet mot judar, ofta i form av konspirationsteorier och antisemitiska stereotyper. Vi som har fått förtroendet att vara ledare i antirasistiska rörelser har ett ansvar för att sätta ord på problemen och göra allt vi kan för att angripa dem. Det budskapet har vi svenska socialdemokrater framfört till våra brittiska kamrater.
När det socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU höll kongress i Karlstad i år talade jag också om detta ämne. Så här sa jag bland annat:
”Rasism kan leta sig in även i rum som försöker bekämpa den. I det ingår antisemitismen. Fördomar, hat, fientlighet och diskriminering mot judar. Det är tyvärr spritt. Det finns i högern, det finns i vänstern.
Jag har lovat Hédi Fried, Livia Fränkel, Emmerich Roth, Max Safir, alla de överlevande, att göra allt som jag kan i kapaciteten som statsminister att stoppa den här antisemitismen. […]
Här måste vi nu dra nytta av arbetarrörelsens starka tradition av bildning och diskussion. Hur uppstår och reproduceras antisemitiska tankemönster? Hur har de kommit att användas i debatten om Israel?
Det är vår uppgift, det är arbetarrörelsens uppgift, det är er uppgift, att skola och bilda bort antisemitism i alla former. Precis så som vi gör med alla andra förtryckande strukturer.
Stefan Löfven
Publicerad på statsministerns facebooksida 26 september 2019
Tre israeliska författare i en dynamisk värld
- Martin Blecher
Tre israeliska författare i en dynamisk värld. Det var ämnet för en kväll som Vänskapsförbundet Sverige-Israel i Örnsköldsvik initierade i måndags på Frälsningsarmén.
Makarna Ewa och Börje Jonsson presenterade och föreläste. Ewa är född i Småland. Hon blev tidigt intresserad av Israel. Hon har bott i Israel i Jerusalem i tio år. Ordnar resor till Israel med sin make och har skrivit en studieplan om Israel.
Hennes make Börje är från Umeå. De träffades först vid sångprogrammet Minns du sången och på resor till Israel. Numera är de boende i Holmsund.
Intresset för israeliska författare föddes i Jerusalem, bekänner Ewa. Den här kvällen valde de fram tre av dem: Chaim Hazaz, Josef Agnon och Amos Oz.
- Chaim Hazaz levde åren 1898-1973. Ämnen för författare den här tiden handlade om livet i Östeuropa. Judens längtan var bort från förtryck och pogromer. Och då blev Palestina enda tänkbara landet att bo på.
Chaim Hazaz lämnade sitt hem vid 14 års ålder och flyttade från plats till plats.
Författarspråket i öst var jiddish, men i och med ökad invandring (aliya) till Sion övertog hebreiskan platsen. Hazaz var vänster i politisk mening. Man ordnade redan från 1926 bokmässor i Jerusalem. Där var han representerad.
- Josef Agnon föddes i Ungern. Levde mellan 1888-1970. Han var tidigt begåvad i författarskap. Har skrivit massor av böcker. Fick nobelpriset i litteratur 1966. Han gick aldrig i skolan men började skriva vid 15 års ålder. Flyttade också från ort till annan. Han kallas ”Judarnas jude” som ortodox, sa Eva. Den djupaste inspirationen till sitt författarskap fann han i Bibeln. Han fick till till stånd att kommunen satte upp en skylt utanför huset där han bodde, med texten: ”Biltrafik förbjuden pga författare bor här”.
- Amos Oz föddes i Jerusalem. Levde mellan åren 1939-2018. Föräldrarna flydde undan nazisterna. De flydde från något som dom trivdes gott i, berättade Eva. De begick självmord i det lidande som judarna fick utstå.
Amos Oz flyttade till kibbutzen Hulda, där han levde många år. Efter giftermål flyttade makarna till staden Arad i Negevöknen. Han menade att Israel måste lämna Västbanken helt. Han har skrivit mycket om livet och konflikten med palestinierna.
Börje är en utmärkt uppläsare. Med sin tydliga smått humoristiska röst läste han upp valda stycken ur de tre författarnas verk och han sjöng lika tydligt israeliska sånger på hebreiska.
40 personer var närvarande och efter fikapaus var det frågestund.
Åke Nilsson
Näraskribent
Publicerad i Allehanda 25 september 2019. Allehanda är samlingsnamnet för dagstidningarna Tidningen Ångermanland och Örnsköldsviks Allehanda.
Bauhaus 100 år – firas med invigning av The Liebling Haus – White City Center Tel Aviv
- Martin Blecher
Tel Aviv är den stad i världen som har störst representation av den arkitektoniska stilen Bauhaus. ”Den vita staden” som området kallas, blev 2003 uppsatt på UNESCOs världsarvslista och är ett självklart resmål för den arkitekturintresserade. Under 2019 firar Bauhaus-stilen 100 år vilket bl.a firas i september med invigning av The Liebling Haus – White City Center Tel Aviv
Möjligheterna till att bygga ”Den vita staden” skapades redan under 1909 i samband med grundandet och stadsplaneringen av Tel Aviv. Ett nytt bostadsområde planerades norr om hamnstaden Jaffa som man ville skulle skilja sig från övrig bebyggelse, hus omgivna av trädgårdar, luftiga gator och träd och hela stadsplanen anpassades efter detta.
I början av 1930-talet flydde många judar undan nazismen i Tyskland och bosatte sig i Israel, bland dessa fanns de 17 arkitekter som fick till uppdrag att forma den nya stadsdelen. Arkitekterna var utbildade på Bauhausskolan i Tyskland och med lärare som Mies van der Rohe, Hannes Meyer och Le Corbusier hade de med sig en vision om att byggnaderna skulle vara ett uttryck för volym istället för massa och den klassiska symmetrin fick ge vika för asymmetriska kompositioner.
Resultatet blev världens största samling av byggnader byggda i Bauhaus stil som med sin asymmetri, funktionalism, och enkelhet karaktäriserar hela stadsdelen. Vitmålade fasader, svepande former på balkonger, pelare, platta tak och smala fönster är typiskt för stilen. För att anpassa husen för det varma klimatet i Tel Aviv täcktes de av ljus puts, oftast vitmålade och byggdes på pelare för att skapa svalkande luftströmmar under byggnaderna och ge plats för lekplatser och trädgårdar. 1940 stod över 4000 byggnader färdiga och är idag den största koncentrationen av byggnader uppförda i Bauhaus-stil.
Byggnadsstilen med luftiga gator och trädgårdar har främjat det sociala livet på gator och torg som omger husen och idag sprudlar gatorna i Bauhaus-kvarteren av liv, med caféer, restauranger, nöjes- och kulturliv som präglar ”Den vita staden”.
Idag är ”Den vita staden” ett eftertraktat resmål för design- och arkitekturintresserade och många fotografer vallfärdar hit för att få uppleva stadens speciella formspråk.
– I Tel Aviv, till skillnad från andra Bauhaus-områden i världen, är husen inte museum utan ett arv vi lever, arbetar och leker i. Husen reflekterar vårt sätt att leva, en avslappnad anda i en pulserande non-stop stad. Det här UNESCO listade världsarvet ligger i hjärtat av Tel Aviv och utgör en del av stadens DNA. På White City Center Tel Aviv arbetar vi med att öka medvetenheten kring Bauhaus-området och bevara det för kommande generationer. De utställningar, guidade turer, seminarier och diskussionsforum vi erbjuder uppmärksammar och aktualiserar denna stil, ett byggnadsarv ur ett modernt perspektiv,säger Sharon Golan Yaron, programdirektör och konserveringsarkitekt på The Liebling Haus – White City Center Tel Aviv.
Den 19 september 2019 i samband med 100-årsfirandet av byggnadsstilen invigs The Liebling Haus – White City Center Tel Aviv som kommer att fungera som en knutpunkt för det arkitektoniska landskapet i Tel Aviv.
Samtidigt pågår den årliga ”Open house Tel Aviv” under helgen 19-21 september, då en mängd guidade turer på flera språk hålls och många privata och offentliga byggnader och hem håller öppet och tillåter allmänheten att kika in och uppleva arkitekturen inifrån.
Hela året erbjuder Tel Aviv gratis guidade turer i området. Under en 2 timmars rundvandring får man reda på allt om husen, historien, kulturen och stilen som präglar området. Turen hålls varje lördag kl 11.00 med start på 46 Rothschild Blvd. Man kan även ta sig runt på egen hand – ”Den vita staden” avgränsas av Allenby Street i söder, Begin Road och Ibn Gvirol Street i öster, Yarkon-floden i norr och Medelhavet i väst, inom detta område finns de flesta Bauhaus-husen. En speciell plats är Dizengoff Square där alla hus som vetter mot torget är Bauhaus-hus.
Israel idag
Publicerad på ambassadens hemsida 17 september 2019
Svenska kyrkans journalistresa sågas: ”Antiisraelisk”
- Martin Blecher
Svenska kyrkan och Diakonia arrangerar återigen en journalistresa till Israel och de palestinska områdena. Men flera opinionsbildare är kritiska till att några av Sveriges tyngsta reportrar ska lära sig om konflikten från aktörer som man anser vara ensidigt Israelkritiska. Enligt Erik Lysén, utrikeschef i Svenska kyrkan, kommer resenärerna dock få ta del av åsikter som inte nödvändigtvis delas av Svenska kyrkan.
I november arrangerar Svenska kyrkan och Diakonia återigen en resa för svenska journalister till Israel och de palestinska områdena. På kyrkans webbplats beskrivs syftet med att man vill ge ”möjlighet att fördjupa sina kunskaper om området, att nyansera och problematisera bilden av konflikten och att skapa kontakter”.
Men arrangemanget är hårt kritiserat.
”Jag finner det oerhört besvärande att statliga Sveriges Radio väljer att skicka ett av sina tyngsta namn på en BETALD påverkansresa organiserad av en av Sveriges mest aggressivt antizionistiska organisationer. Var är oberoendet?” undrar Annika Rothstein, judinna och journalist, på Twitter.
Hon syftar på Kathrine Zimmerman på SR:s P1 som är en av deltagarna. Några av de övriga är Karin Thurfjell på Svenska Dagbladet, Kenan Habul på Sydsvenskan och Gustav Gelin på vänstertidningen ETC.
Liberalernas utrikespolitiske talesperson Fredrik Malm beskriver det som en antiisraelisk kampanj- och propagandaresa i kyrklig regi.
”Blir intressant att följa deltagarnas rapportering från området när de kommer hem”, twittrar han.
”Smärtsamt att min kyrka bidrar till detta. Vart ska jag då gå?” skriver Maria Ludvigsson, ledarskribent i Svenska Dagbladet.
Prästen Annika Borg, som själv varit med på liknande arrangemang, menar att hon kan intyga att kritiken är relevant. Borg har även tidigare riktat skarp kritik mot Svenska kyrkans resor och bland annat menat att syftet är anti-judiska budskap och propaganda mot Israel.
På Twitter ifrågasätter också användare om den andra arrangören, biståndsaktören Diakonia, känd för sin hårda kritik mot Israel, kan ses som garant för en opartisk bild av konflikten.
När gruppen My truth, som består av israeliska soldater som berättar om sina upplevelser, kom till Sverige i våras motarbetades de exempelvis av just Diakonia.
Enligt Svenska kyrkans utrikeschef, Erik Lysén, är journalistresan är ett svar på uppmaningen från palestinska kyrkoledare att besöka och med egna ögon se situationen,
– Vi har fullt förtroende för alla deltagares förmåga att lyssna kritiskt till många olika röster, skriver han i ett mejlsvar till Världen idag.
– Det är en resa vars syfte är att studera konflikten. Vi är tydliga med att resan utgår från ett folkrättsligt perspektiv. Vi har en tydlig position som säger att vi står bakom en tvåstatslösning och att Israels ockupation av Palestina måste upphöra samt att allt folkrättsvidrigt våld från alla parter måste upphöra.
Erik Lysén menar att man lyssnar till skilda perspektiv, vissa som Svenska kyrkan delar och andra som man inte ställer sig bakom.
Kommer man under resan att möta israeliska företrädare som representerar Netanyahu-regeringens, och en stor del av den israeliska befolkningens, synsätt?
– Vi möter alltid representanter från regeringen.
På vilket sätt tar ni er an terrorgruppen Hamas roll och inflytande under resan?
– Hamas roll behandlas framför allt när vi besöker den israeliska staden Sderot vid gränsen till Gaza, som utsätts för bland annat raketbeskjutningar av Hamas och andra väpnade grupper.
Enligt Erik Lysén har Svenska kyrkan arrangerat journalistresor också till andra konfliktområden, till exempel Kambodja, Colombia, Uganda och Etiopien.
– Länder där vi sedan många år har etablerade kyrkorelationer eller långsiktigt utvecklingssamarbete.
Samuel Teglund
Publicerad i Världen idag 17 september 2019
- - -
6b) Journalistresa till Israel och Palestina
av: Svenska Kyrkan
Svenska kyrkan och Diakonia anordnar en studieresa för journalister till Israel och Palestina den 3-10 november 2019. Syftet är att ge deltagarna möjlighet att fördjupa sina kunskaper om området, att nyansera och problematisera bilden av konflikten och att skapa kontakter.
Sammanlagt sökte 72 personer till de åtta platserna. De som blev antagna är:
Martin Adlercreutz, TV4
Karin Bülow Orre, Expressen
Gustav Gelin, Dagens ETC
Kenan Habul, Sydsvenskan
Erica Hedin, P4 Göteborg
Johan Rudström, Uppsala Nya Tidning
Karin Thurfjell, Svenska Dagbladet
Kathrine Zimmerman, Sveriges radio
Pressmeddelande från Svenska Kyrkan publicerat 2 september 2019
Stå upp för hbtq-personer - även i Palestina!
- Martin Blecher
Efter att hbtq-rörelsen Al-Qaws nekats hålla möte i Palestina frågar sig Öppna moderater varför inga protester hörs från utrikesminister Margot Wallström eller HBT-Socialdemokraternas ordförande Daniel Andersson och de vill se ett omprövande av Sveriges erkännande av Palestina.
Socialdemokraterna drev 2014 igenom det kontroversiella beslutet att ensidigt ge ett diplomatiskt erkännande till den palestinska myndigheten (PA) som landet Palestina. Detta trots kännedom om omfattande förtryck, inte minst mot hbtq-personer. Sedan dess har läget inte förbättrats tvärtom. Det är dags att agera, inte minst med tanke på att det är Socialdemokraternas eget systerparti Fatah som styr där och står för den dåliga politiken.
Den Palestinska myndigheten lever inte upp till de grundläggande kraven på demokrati och mänskliga rättigheter. Att presidenten vars mandatperiod löpte ut för åratal sedan fortfarande sitter kvar är ett exempel på hur illa det är. De mänskliga rättigheterna är satta på undantag. Det gäller i en lång rad aspekter som att det förekommer tortyr, människor döms utan rättegång och yttrandefriheten är kraftigt beskuren. Kvinnoförtrycket är utbrett. Hbtq-personer utsätts för förföljelser och får sina rättigheter förvägrade. På många sätt är läget alarmerande. Det är klart att möjligheterna att leva som hbtq-person under den Palestinska myndigheten är mycket begränsade.
Det senaste beviset kom så sent som i mitten av augusti då den Palestinska myndigheten förbjöd hbtq-aktiviteter från att genomföras på Västbanken. Förbudet kom då gräsrotsorganisationen ”Al-Qaws for Sexual & Gender Diversity in Palestinian Society” försökte arrangera ett medlemsmöte i staden Nablus.
Var är Margot Wallströms protester mot detta? Var är HBT-Socialdemokraterna och deras nyvalda ordförande riksdagsledamot Daniel Andersson? Var är kritiken?
Istället för att stå upp för hbtq-personers rättigheter har den svenska regeringen valt att utan krav på bot och bättring erkänna Palestina. Det skänker legitimitet till ledargarnityret och hjälper dem att skyla över grova brister när det gäller mänskliga rättigheter. Regeringen som påstår sig bedriva feministisk utrikespolitik väljer skäggiga gubbar och religiöst förtryck av kvinnor och hbtq-personer före frihet vilket är bedrövligt. Den svenska regeringen öser också svenska skattebetalares pengar över den korrupta myndigheten som bistånd.
Sverige ska alltid vara en rak och tydlig röst för frihet och mänskliga rättigheter. Vi måste i vår utrikes- och biståndspolitik vara glasklara– hbtq-personers rättigheter måste respekteras. Under den förutsättningen är relationen med den Palestinska myndigheten i grunden en omöjlig ekvation. Sverige bör snarast ompröva erkännandet och klart och tydligt villkora allt bistånd med skarpa krav på demokratiska förbättringar och respekt för mänskliga rättigheter inklusive hbtq-personer rättigheter.
Kim Nilsson
Förbundsordförande Öppna Moderater – Moderaternas hbtq-förbund
Fredrik Saweståhl
President European Centre-Right LGBT Alliance
Debattartikel publicerad i QX 22 augusti 2019
En av världens största Prideparader - Tel Aviv Pride
- Martin Blecher
Tel Aviv Pride är en veckolång serie av festligheter i Tel Aviv som firar Israels LGBT+ -community, detta årligt återkommande event äger rum andra veckan i juni, som en del av den internationella Gay Pride Month. En av de stora händelserna under veckan är Tel Aviv Pride Paraden som lockar över 200 000 besökare årligen.
Första gången Tel Aviv Pride Paraden ägde rum var 1993. Den första händelsen som många anser var den första "Pride" -händelsen ägde rum i Israel som en protest redan 1979 på Rabin Square. I dag är Tel Aviv en av Mellanösterns mest dynamiska städer med ett rikt nöjesliv och vidsträckta stränder mitt i staden. Paraden har utvecklats genom åren och gått från att vara en politisk demonstration till att idag vara en folkfest med underhållning för alla. Under de senaste åren har paraden framförallt kännetecknats av inkludering, Tel Avivs rykte om att vara en av världens mest gayvänliga destinationer gör sitt till. Gradvis har paraden blivit mindre politisk mycket på grund av dess omfattning och mångfalden hos deltagarna.
Årets Tel Aviv Pride Parad börjar vid Meir Park, fortsätter längs Bugrashov Street, Ben Yehuda Street och Ben Gurion Boulevard, och kulminerar slutligen i en stor fest i Charles Clore Park vid strandpromenaden. Paraden är en av de största i världen och lockar årligen över 200 000 deltagare. Cirka 30 000 av dem är utländska turister som besöker Tel Aviv under Pride veckan för att ta del av festligheterna. Tel Aviv var den första platsen i Israel där "gay" -evenemang organiserades och det är också den första staden i Israel som anordnat en gay pride parad.
Självklart är Prideveckan inte den enda veckan när gaylivet är stort i Tel Aviv - staden har en stor homosexuell befolkning och är populärt bland besökare under hela året. Kolla in gay Tel Aviv för nybörjare för mer information , där hittar du även alla Tel Aviv Pride Events under veckan.
Israeliska statens turistbyrå
Pressmeddelande publicerat 10 juni 2019
Kritiserat radioprogram om Hizbollah frias
- Martin Blecher
SAKEN
Människor och tro, P1, 2018-12-13, program om Hizbollah; fråga om opartiskhet och saklighet
BESLUT
Programmet frias. Det strider inte mot kraven på opartiskhet och saklighet.
ANMÄLNINGARNA
Anmälarna anför i huvudsak följande.
Programmet tog, trots titeln ”Hizbollah –terrorister eller statsbärande parti?”, inte seriöst upp Hizbollah som en terroristorganisation och inga objektiva försök att utforska Hizbollahs program, ideologi och handlingar gjordes. Diskussionen om Hizbollah som ett statsbärande parti gav intrycket av att programledarna stödde partiets positiva sociala och lokala inslag.
Hizbollahs kontroversiella aspekter tonades ner, ingenting nämndes om hur många människor har fått sätta livet till på grund av partiet och vidare ignorerades de negativa konsekvenserna för Libanon av att befinna sig i ett ständigt krigstillstånd. Istället presenterades partiet som frihetskämpar mot Israel och att Israel agerat mot terrorattacker från såväl Hizbollah som palestinier boende i Libanon omtalades på ett negativt sätt.
En anmälare anför att ingen förklaring gavs av hur shia skiljer sig från andra inriktningar av islam och att lyssnaren snarare fick intrycket av att Hizbollah är ett slags utvidgat klan-samhälle där shia är ett identitetsmärke.
BESLUT
2019-06-04 Dnr: 18/04426
AKTUELL BESTÄMMELSE
Sveriges Radio ska utöva sändningsrätten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i radion (14 § i sändningstillståndet).
Kraven på opartiskhet och saklighet tillämpas enligt granskningsnämndens praxis i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i ett program kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Med hänsyn till den vidsträckta yttrandefriheten kan kraven ställas lägre i fråga om intervjuade, debattdeltagare och andra så kallade tillfälliga medverkande.
GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING
Granskningsnämnden har granskat det aktuella programmet mot bakgrund av anmälningarna. Enligt nämndens bedömning strider programmet inte mot kraven på opartiskhet och saklighet.
Detta beslut har fattats av granskningsnämndens ordförande Dag Mattsson efter föredragning av Elin Ackerberg.
På granskningsnämndens vägnar
Dag Mattsson
Elin Ackerberg
- - -
Här är Granskningsnämndens formulär för den som vill anmäla inslag hos SVT, SR, UR eller TV4:
https://www.mprt.se/att-anmala/anmal-program/anmalan/
På hemsidan framgår vad man skall tänka på, det går till exempel inte att vara anonym vid anmälan.
Tipstack till Lisa Abramowicz som var en av flera anmälare av det aktuella inslaget om Hizbollah.
Jerusalemdagen
- Martin Blecher
I samband med FN:s delningsplan för det brittiska mandatet 1947 skulle Jerusalem bli en internationell stad, varken arabisk eller israelisk, under en tioårsperiod. Efter dessa tio år skulle en folkomröstning hållas där befolkningen skulle få avgöra vilket land de ville tillhöra. De israeliska ledarna accepterade idén, inklusive internationaliseringen av Jerusalem, medan de arabiska vägrade. Sedan 1800-talet fanns det en judisk majoritet i staden vilket tydligt framgår i de Ottomanska folkräkningarna från tiden.
När Israel utropade sin självständighet 1948 attackerades landet av sina arabiska grannar. Jordanien erövrade östra Jerusalem och den Gamla staden. Efter självständighetskriget ockuperade Jordanien östra Jerusalem och Gamla staden och de judiska invånarna tvingades därifrån. Under jordanskt styre jämnades det judiska kvarteret och alla dess historiska synagogor med marken. Gravstenar från den judiska kyrkogården användes som byggnadsmaterial. Inga israeler eller judar hade längre tillgång till den Västra muren. Detta kan jämföras med i dag då alla religioner har tillgång till sina heliga platser i Jerusalem.
I samband med sexdagarskriget 1967 ville Israel inte ha en konflikt om Jerusalem. Man skickade därför ett meddelande till Jordaniens kung Hussein där man sa att så länge fronten hölls lugn skulle man inte anfalla vare sig Jerusalem eller Västbanken. Efter egyptiska påtryckningar började dock Jordanien beskjuta civila mål i Israel. Den sjätte juni svarade Israel och dagen efter, den 7 juni 1967, kunde israeliska styrkor inta den Gamla staden.
Senare den dagen meddelande Israels försvarsminister Moshe Dayan att staden var återförenad. Sexdagarskriget slutade med ett eldupphör den 11 juni 1967. Året efter, den 12 maj 1968, utropade regeringen en ny helgdag – Jerusalemdagen.
Israel idag
Publicerad på ambassadens sida 28 maj 2014
Jerusalemdagen är en israelisk helgdag som i år inleds på kvällen 1 juni.
Förtjänstdiplomet till Göran Larsson!
- Martin Blecher
Vänskapsförbundet Sverige – Israels förtjänstdiplom år 2019 tilldelas Teol Dr. Göran Larsson.
Göran Larsson har oförtröttligt stått i främsta ledet för att öka förståelsen mellan judar och kristna, bekämpa antisemitism och sprida kunskap om Israel såväl i Sverige som i Israel
Tidigare pristagare:
2018 Ulf Cahn
2017 Stefan Sturesson
2016 Annika Borg
2015 Bengt-Ove Andersson
2014 Sören och Sirkka Ansgariusson
2013 Örjan Kättström
2012 Franz Cohn och Mietek Grocher
- - -
Järfälla den 16 maj 2019
Kära Israelvänner - Shalom!
Det är svårt att sätta ord på den stora tacksamhet jag känner över att ni har beslutat att hedra mig under Vänskapsförbundet Sverige-Israels rikskonferens i år. Jag är så enormt glad och önskar att jag också hade kunnat vara tillsammans med er denna helg för att personligen och direkt till er kunna uttrycka vad jag känner. Men tills vidare får jag göra det genom denna lilla hälsning
Eftersom jag är ett år yngre än staten Israel, firar jag just i dessa dagar jämna år. Israel är alltså ett år äldre än jag, och det känns som om Israel gått före mig genom livet och blivit mitt livs stora rikedom. Så om jag skulle ha gjort något förtjänstfullt som Vänskapsförbundet vill hedra mig för, är det endast ett litet gensvar på allt vad Israel och dess folk har gett mig under alla de år jag fått leva och verka där.
Kärleken till Israel förenar oss. Det är verkligen ett föregångsland och ett framtidsland, vilket är huvudtemat för årets rikskonferens. Samtidigt är det ett av världens mest utsatta länder, placerat under världens lupp, bedömt och även fördömt som få, men bärare av en välsignelse för alla folk – alldeles enligt löftet till Abraham redan för 4000 år sedan: ”Genom dig ska alla folk på jorden bli välsignade.” (1 Mosebok 12:3)
Må den välsignelsen vila över oss alla även i fortsättningen!
Jag hälsar er varmt och tackar för det stöd och den vänskap jag fått uppleva genom åren.
Shalom över Israels land och folk och över er alla!
Vännen Göran
Fakta och sammanfattning - Eurovision 2019 i Tel Aviv
- Martin Blecher
Sammanfattat är Eurovision 2019 i Tel Aviv - det största, mest uppmärksammade och mest besökta internationella evenemang som någonsin ägt rum i Israel. Eurovision 2019 förverkligade och överskred allas förväntningar och visade den mångfald, värme och skönhet som Tel Aviv har att erbjuda. Israel har inte bara visat världen hur man festar, utan också hur man lyckas med en av världens största kulturella tillställningar.
Stadens förberedelser för att skapa den bästa möjliga upplevelsen för besökarna har inneburit ett flertal projekt; Eurovillage längs Medelhavets strandlinje vid Charles Clore Park blev en stor succé, öppen för allmänheten och över en halv miljon besökare som tog del av livesändningarna, uppträdanden, mat och dryck. The White Night som är en av årets största kulturella tillställningar bidrog ytterligare till festligheterna i staden. Månaderna fram till Eurovision har Tel Avivs transportsystem uppdaterats med skyltar och utbildning av personal i bemötande med turister. Staden dekorerades med tiotusentals blommor i Eurovision Song Contests färger. Det rekryterades även 700 volontärer för att välkomna, guida och hjälpa de tusentals turister som kom till Tel-Aviv.
Fakta om Eurovision 2019 i Tel Aviv
- Ca 10 000 turister anslöt sig från olika delar av världen.
- Eurovision 2019 följdes av 1500 journalister och bloggare.
- 30 miljoner NIS samlades in till arrangemanget i Tel Aviv, hälften gick till investeringen i Eurovision Expo där tävlingen ägde rum, de resterande gick till bland annat Eurovillage samt ceremonier och förberedelser.
- 700 volontärer rekryterades för att hjälpa, guida de tusentals turister som anlände till staden.
- 15 informationscenter upprättades för turister på Ben-Gurion flygplats, tågstationer, Expo, vid stranden, och stadens torg.
- Över 10 000 exemplar av informationshäften delades ut till turister.
- En miljon exemplar av programmet trycktes på hebreiska.
- 85 guidade turer för journalister att se och utforska staden.
- 30 kommun-center och 30 skolor studerade de deltagande ländernas kultur och historia.
- Över 100 turister deltog i en autentisk fredagsmiddag hemma hos familjer i Shabbat Dinner-projektet som matchade turister från olika kulturella bakgrunder och religioner med lokala värdfamiljer.
- Tusentals blommor planterades inför evenemanget i Eurovisions egen färgskala; vit, lila och gul - cirka 100 000 Petunia-blommor på Rokach axis och cirka 20 000 blommor på Jaffas klocktorg.
- Branding av stolar på Frishman Beach och målning av badvakternas sukkah på stranden.
- Branding av 25 skuggade områden på stränderna och 2 fotografiska ramar i Jaffa samt på strandpromenaden.
- Över 560 banderoller, 400 affischer på baksidan av busstationer, 3 elektroniska skärmar, 250 klistermärken i form av pilar på trottoarer mot havet och Expo.
- 219 transportkartor och 483 kartor och linjer klistrades upp på busshållplatser och turistvägar i staden.
- Israels otroligt vackra och varierande landskap visades upp tillsammans med koreograferade dansare genom 41 vykorts-videos för över 200 miljoner åskådare världen över.
- 500 olika rätter erbjöds vid olika matställen.
- En 100 meter lång bar med utsikt över havet.
- Över 200 artister uppträdde under Eurovision veckan.
- Semifinalerna och finalen livesändes på 4 storskärmar i Tel Aviv.
Israeliska statens turistbyrå
Pressmeddelande publicerat 22 maj 2019
Nej, Israel består inte alls av privilegierade vita europeer
- Martin Blecher
När nu identitetspolitiken är på frammarsch i USA och i Europa har det också blivit vanligare att den israelisk-palestinska konflikten beskrivs i ett ras-perspektiv. Det påstås att Israel skulle ha bildats som en tillflykt för förtryckta vita europeiska judar, som sen i sin tur kom att förtrycka ett icke-vitt folk, palestinierna.
Som israel, och son till en irakisk judisk mor, och en nordafrikansk judisk far, vänder det sig i magen på mig när jag hör detta.
Jag är mizrahi, precis som de flesta av Israels judar idag. Vi härstammar från Mellanöstern och Nordafrika. Endast ca 30% av Israels judar är ashkenazi, d.v.s. av europeisk härkomst. Jag har mycket svårt att förstå hur vanliga medier och politiker över hela världen kan ignorera sanningen om mizrahi och vår berättelse. Kanske beror det på att vår historia inte är i linje med den stereotyp som finns beträffande mitt land.
Israel, världens enda judiska stat, upprättades inte för endast en typ av judar utan för alla judar, från hela världen - Mellanöstern, Nordafrika, Etiopien, Asien, och, ja, Europa. Oavsett var judar i dag befinner sig rent fysiskt, så har de kvar ett band till landet Israel, där vår historia en gång inleddes, och där vi idag fortsätter att skapa den.
Personer som Tamika Mallory, Marc Lemont Hill och Rashida Tlaib förvanskar verkligheten i sina berättelser om palestiniers ”intersektionella” kamp, i sin användning av begreppet ”apartheid”, och när de får det att låta som om alla israeler kom från Europa.
Jag tror att deras förvrängda beskrivningar ingår i en strategisk kampanj för att utmåla Israel som en förlängning av det priviligierade och vita Europa, och på det viset rättfärdiga alla tänkbara angrepp mot landet. Tankesättet visar på en farlig trend eftersom Israel då framstår som en aggressiv kolonialmakt istället för en trygg hamn för dem som flyr förtryck. Och ännu värre, det raderar även min familjs historia, eftersom vi kom till Israel från Irak och Tunisien.
Under större delen av vår historia har mizrahim saknat såväl självbestämmande som jämlikhet i den muslimska världen. I Irak var min familj visserligen på pappret ”likvärdiga medborgare”, men var ändå ständigt förtryckt. Den första organiserade attacken kom 1941, den brutala Farhud, ett nazi-initierat upplopp som krävde hundratals judars liv, och tvingade de överlevande att leva i rädsla. Min gammelfarfar blev falskeligen anklagad för att vara sionistisk spion och avrättades i Bagdad 1951. Min mammas familj tilläts emigrera samma år, men fick bara ta med sig en enda resväska.
Det rör sig om 850.000 judiska flyktingar från arabvärlden och Iran som skulle få sin historia raderad. Judar som ända in i tidigt 1900-tal, i det ottomanska rikets efterföljare, behandlades som dhimmis, en arabisk term som används för en skyddad minoritet vars medlemmar betalar för detta skydd, ett skydd som när som helst kan dras tillbaka.
Den demografiska ignoransen skulle också förneka existensen av nästan 200.000 ättlingar till etiopiska judar. Under tidigt 1990-tal hotades de av politisk instabilitet i sitt afrikanska hemland och flögs till Israel i en djärv räddningsoperation.
En av judendomens centrala teman handlar om nationell befrielse från imperialistiska makter. Israel är en plats där en ursprungsbefolkning åter krävt rätten till sitt land och på nytt gjutit liv i sitt urgamla språk. Man har lyckats med detta trots att man omgetts av fientliga grannar och jagats av radikaliserade arabiska nationalister som inte kan acceptera någon annan politisk kraft i området än sin egen. Judar som fördrivits från länder över hela Mellanöstern, som offrat allt de hade, har varit avgörande i bygget och försvaret av den judiska staten.
Det är tveklöst så att judar som överlevde Förintelsen och extrem förföljelse i Europa fick en fristad genom upprättandet av Israel. Men vi kan inte erkänna den delen av historien på bekostnad av judarna från Arabvärlden och Iran, och så många andra, som oavsett hudfärg, delade längtan efter en judisk stat långt innan Israel bildades.
Hen Mazzig
Hen Mazzig, an Israeli writer and activist of Iraqi and North African descent, is editor-at-large at the J'accuse Coalition for Justice. Twitter: @HenMazzig
Debattartikel publicerad i Los Angeles Times 20 maj 2019
Mer om Hen Mazzig: http://henmazzig.com/, https://en.wikipedia.org/wiki/Hen_Mazzig
Svensk-israel är första svenska kvinnan i rymden
- Martin Blecher
Den svensk-israelisk-amerikanska Nasa-astronauten Jessica Meir blir den första svenska kvinnan i rymden. Om allt går som det ska kommer hon att lämna jorden den 25 september och vara borta ungefär ett halvår. Med sig till rymdstationen tar sig Jessica Meir en israelisk flagga och ett par strumpor med menora-symboler.
Texten skrevs i maj, och den lyckade uppskjutningen gjordes under den gångna veckan!
År 2006 blev Christer Fuglesang den första, och hittills enda, personen med svenskt medborgarskap som varit i rymden. Nu kommer snart en kvinna bli den andra svensken att ge sig ut i en rymdfarkost. Det är den 41-åriga Nasa-astronauten Jessica Meir, som ska delta i en expedition till den internationella rymdstationen ISS.
– Det känns fortfarande overkligt. Jag tror inte att det kommer att gå in förrän jag sitter i raketen och den ska skjutas i väg, säger hon till den judiska nyhetsbyrån JTA.
Jessica Meir föddes i USA, men är dotter till en svensk kvinna från Västerås och en israelisk man som föddes i Irak. Jessica Meirs mamma uppges vara kristen, medan den nu avlidna pappan var jude. Times of Israel skriver att familjen gick till en synagoga i USA och att Jessica Meir själv identifierar sig som judinna.
– Jag är inte någon särskilt religiös person, men jag tror att min judiska bakgrund är en stor del av min kultur och framför allt mina traditioner, säger hon, enligt tidningen.
Att Jessica Meirs judiska bakgrund är viktig för henne märks när det kommer till valet av personliga föremål som hon ska ta med sig ut i rymden: en israelisk flagga och ett par strumpor med menora-symboler (den sjuarmade ljusstaken).
Även om det inte verkar bli någon svensk flagga uppskattar Jessica Meir Sverige.
– Västerås betyder mycket för mig eftersom det är min mammas hemstad, sade hon till SVT Västmanland i samband med ett Sverigebesök 2016.
Färden ut i rymden kommer att starta från en bas i Kazakstan den 25 september och beräknas avslutas våren 2020. Ombord på den ryska raketen kommer en rysk kosmonaut att befinna sig, liksom en astronaut från Förenade Arabemiraten. Inför den internationella expeditionen har Jessica Meir bland annat lärt sig ryska.
Times of Israel skriver att Jessica Meir har förberett sig för att ge sig ut i rymden ända sedan hon var fem år. Från småbarnsdrömmarna till verkligheten har det dock varit en lång väg.
Efter studier på Kennedy Space Center och flera universitet blev hon en av åtta personer som valdes ut av drygt sextusen ansökningar till Nasas astronautklass, skriver Times of Israel.
På rymdstationen kommer Jessica Meir utföra olika fysiska, medicinska och kemiska experiment för att få ökad förståelse för hur människan påverkas av att vara i rymden. Hon hoppas även kunna utforska utsidan av rymdstationen.
Sara Andersson
Publicerad i Världen idag 14 maj 2019
- - -
Se även sändningen från TV4
"Svensk-amerikanska astronauten Jessica Meir reste på onsdagen upp till den internationella rymdstationen ISS - faktiskt "bara" 40 mil från jorden. Jessica blir andra svensken i rymden - men första svenska kvinnan. Vår reporter Johan Fredriksson rapporterar från rymdcentret. I Stockholm firades det hela av astronomisk ungdom, vår reporter Maria Snellman var med".
Er avsky mot Israel ska inte stoppa Eurovision
- Martin Blecher
Replik från Vänskapsförbundet Sverige-Israel efter kulturarbetarnas upprop [2/4]
Israel drabbas oavbrutet av attacker från Gaza. Olika grupper skjuter raketer och släpper iväg ballonger som ska orsaka eldsvådor i södra Israel. För några dagar sedan undkom en familj i sista sekunden att utplånas av en raket tolv mil från Gaza. Dessutom försöker våldsverkare och terrorister ta sig över gränsen för att mörda och plundra.
Det faktum att Israels försvarsmakt ofta framgångsrikt stoppar dessa angrepp gör dem inte mindre allvarliga. Inget land ska behöva leva i skräck för sina grannar.
I Gaza firar man när israeler dödas. Dödade och fängslade terroristers familjer får stora belöningar för sina insatser i kampen.
Situationen i Gaza borde stämma till eftertanke. Det är uppenbart vilken sida som står för terror och vägrar fred. Israel har samma rätt som andra stater att försvara sina medborgares liv och säkerhet. Angreppen från Gaza måste upphöra.
För delar av kultureliten är den terror som sprids från Gaza i stället ett argument för kulturell bojkott av den enda judiska staten i världen. Den enda demokratin i regionen och den enda stat där homosexuella och andra sexuella minoriteter kan leva i säkerhet.
I andra sammanhang brukar kontakter och samtal framhållas som viktiga vapen för fred och försoning. Det gäller tydligen andra – men inte den judiska staten.
Spåren från historien borde räcka som motargument mot det delar av vår kulturelit nu föreslår. Att arrangera schlagerfestivalen i Tel Aviv ger tvärtom hela världen chansen att få se det verkliga Israel. Den möjligheten får inte blockeras av en grupp som ensidigt driver sin avsky för landet.
De som tvivlade tidigare borde nu i Gaza kunna se det uppenbara – de palestinska grupper som står för hat och terror kan aldrig ge sin befolkning fred och välstånd. Fred kan bara skapas av de som tror på fred – och den kan bara skapas tillsammans med Israel, den enda demokratiska staten i regionen.
Mats Fält, ordförande i arbetsutskottet, Vänskapsförbundet Sverige-Israel
Stefan Dozzi, generalsekreterare, Vänskapsförbundet Sverige-Israel
Debattartikel publicerad i Aftonbladet 4 april 2019
Åh nej, ytterligare ett tramsigt kändisupprop
- Martin Blecher
av: Bawar Ismail
Ledarsidans Bawar Ismail om ett gäng svenska kulturarbetare som är så besatta av Israel att de vill strypa det fria kulturlivet.
Hundratals artister och kulturarbetare protesterar mot Sveriges deltagande i Eurovision i Ryssland. Hundratals artister och kulturarbetare protesterar mot Sveriges deltagande i Eurovision i Azerbajdzjan. Är det någon som minns om det fanns några sådana artiklar att läsa när den internationella musiktävlingen arrangerades i Ryssland år 2009 eller Azerbajdzjan år 2012? Såväl Ryssland som Azerbajdzjan är ju liksom inte kända för att vara inspirerande demokratier för omvärlden. Tvärtom, det är länder där mänskliga rättigheter konstant är under attack.
Men detta intresserade inte Sveriges kultursfär. Kulturarbetarna och kändisarna organiserade sig inte för att signera ett simpelt litet upprop. Svaret blev helt enkelt tystnad.
Vad svenska folket däremot kan läsa inför årets upplaga av Eurovision är uppmaningen till att bojkotta Mellanösterns enda demokrati, signerad 171 så kallade kulturarbetare. Bland den evighetslånga namnlistan som publicerats på Aftonbladets debattsida återfinns namn som skådespelaren Sven Wollter, poeten Athena Farrokhzad och artisten Syster Sol. Kulturarbetarna låter meddela att de måste "avstå från israeliskt deltagande i kulturutbyten" så länge Israel för "apartheidpolitik" mot palestinier.
Undertecknad har dock två små invändningar.
För det första, den svenska kulturvänstern avslöjar återigen hur selektiv man är i sin kamp för mänskliga rättigheter och global rättvisa. Världen tycks alltid kretsa kring Israel-Palestina och Israel tycks alltid vara skurken. Men det är ju inte riktigt rättvist, eller hur? Israel är en demokrati i en region fylld av auktoritära och fientligt inställda stater. Terrorattentat, raketattacker och våldsdåd hotar ständigt civilbefolkningen i det lilla landet. Är Israel ett perfekt och felfritt land? Nej, verkligen inte. Men att som kulturvänstern endast utmåla Israel som skurken som ska bekämpas och isoleras skapar en förvrängd bild av konflikten i Mellanöstern. Vill man uppnå fred mellan israeler och palestinier är det minst lika viktigt att tala om bristerna på den palestinska sidan. Men kulturvänstern bemödar sig inte ens med att uppmärksamma det demokratiska underskottet i den palestinska myndigheten eller att kritisera de militanta antisemiterna i Hamas, vilket ytterligare stärker misstanken om att de 171 kulturarbetarna bara har en tragisk besatthet av Israel.
För det andra, vari ligger det humana i att avstå kulturutbyte med Israel? Varför ska kulturlivet, och de individer som utgör kulturlivet, drabbas av att man ogillar en stats handlingar? Svenska kulturarbetare, artister, musiker och skådespelare gör annars ett stort väsen av att Sverige bör vara ett humant land. Så kan någon förklara det humana i att kollektivt bestraffa en hel befolkning för politiken som landets regering för?
Kan Sven Wollter, Athena Farrokhzad eller Syster Sol svara på detta? Varför ska israeler, oavsett härkomst eller religion, som intresserar sig för musik och kultur drabbas av er bojkott?
Bawar Ismail
Ledare publicerad i bl.a. Gefle Dagblad 2 april 2019
Låt inte "kulturuppropets" deltagare stå oemotsagda
- Martin Blecher
Wiehe, Thåström, Wolter och Dreijer gör, tillsammans med en rad andra artister och kulturarbetare, gemensam sak i ett upprop för att bojkotta Israel. Vad kan resultatet bli annat än antisemitism klädd i vad man med nöd och näppe försöker få till antisionism och Israelkritik (läs förakt)?
Det är ett stycke i uppropet, publicerat i Aftonbladet idag - och som jag medvetet väljer att inte länka till - som är direkt ohederligt då dessa 171 själar undanhåller specifika detaljer för läsarna. Och det är detta:
”Bara några dagar efter den israeliska segern i Eurovision Song Contest maj 2018 sköt Israels armé ihjäl 62 palestinier som protesterade mot sin fängelseliknande instängning i Gaza.”
Det som inte nämns för läsaren är följande:
I samband med förra årets ”March of return” menade Hamas till en början att det skulle bli fredliga demonstrationer. Inte långt senare, och med närmare 20 000 personer vid gränsen, kröp dock den vanliga retoriken fram. Man skulle korsa gränsen och marschera in på israelisk mark.
Yahya Sinwar, Hamas försteman i Gaza som endast hade gjort ett enda offentligt framträdande fram tills veckorna innan oroligheterna, trots spänningar i området, trädde då fram. Ismail Haniyeh, från Hamas politbyrå, menade att:
"We will not concede a single inch of the land of Palestine and do not recognize the Israeli entity.” (Källa: Jerusalem post).
Israels dåvarande försvarsminister Avigdor Liberman uppmanade demonstranterna, på arabiska, att inte närma sig gränsen. På engelska löd det:
”To residents of Gaza. Hamas leadership is playing with your lives. Anyone who approaches the fence today is putting himself in danger. I recommend that you continue to live your lives and not join in the provocation." (Källa: Libermans officiella Twitterkonto, samt Jerusalem post).
Vad gjorde då Hamas och dess anhängare? De skickade bland annat fram en sjuårig (7!) palestinsk flicka till gränsen. Vad hände med flickan? Hon återfördes till sina föräldrar av israelisk militär. Den meningen tål att läsas om. Vem som var mer mån om att att situationen inte skulle eskalera, och vem som agerade mer humant i situationen, givet förutsättningarna med hets och hot från Hamas, borde stå bortom all tvivel.
Efter några dagar av spänningar, och efter att Hamas ständigt försökt mobilisera för dessa spänningar, dödades två palestinier efter att ha närmat sig gränsen och uppträtt misstänkt, i färd med att sabotera strukturen runt gränsen. Hamas fick vatten på sitt kvarn. Palestinier i Gaza kastade molotovcocktails mot israeliska soldater och rullade brännande däck mot dem. Boven i dramat? Israelisk militär förstås, som bara skyddade judar några hundra meter från gränsen. Det man bör tänka på, och som kulturarbetarna skickligt spelar på, är att hur Israel än agerar i sådana lägen får Hamas, bojkottivrarna och även medier vatten på sitt kvarn.
Saeb Erekat, de palestinska myndigheternas chefsförhandlare skrev då på sociala medier i samband med detta att: ”We mourn the martyrs of our great people and we tell their families that our people shall not surrender.'' Hur ska Israel agera i ett sådant läge? Våldsverkaren ses som martyr. Försvar ses som våld. Låter man Hamas passera så har man skrivit under sin dödsdom.
Dessa 171 eldsjälar som nu uppmanar till bojkott, och vill framstå som solidariska med de svaga, hade, om de ansträngt sig och lagt skygglapparna åt sidan, kunnat engagera sig för palestinier på andra sätt.
* Om det på riktigt är palestinier dem bryr sig om, kan de engagera sig i frågan om hur det kommer sig att president Mahmoud Abbas som tillträde 2005 på en mandatperiod på 4 år gör sitt femtonde år som president.
* Om det på riktigt är palestinier de värnar, varför inte plädera för att även palestinier ska få ställa upp med ett bidrag istället för att ropa på bojkott av Israel? Vore det inte en bra arena för sämja?
* Om det är palestinska barn de värnar om, kan de engagera sig i att det massiva svenska biståndet används till att bygga skolor, utveckla utbildningsväsendet, rensa antisemitiska inslag ur läroböckerna, ordna sunda aktiviteter som ger barnen en chans att bygga en sund framtid och se till att de med med utbildning i ryggen kan komma vidare i livet.
Men detta är förstås för mycket krävt av dessa 171 självgoda eldsjälar som inte vill försitta ett tillfälle att visa hur (skenbart) solidariska de är.
Eurovision klarar sig alldeles utmärkt utan Wiehe, Wolter och Dreijer. Det gör för den delen även svensk kulturscen. Vad värre är, är att dem så återkommande och så fritt får sätta agendan och så oemotsagda definiera godhet, solidaritet och omtanke i en redan på nyanser fattig diskussion.
Anosh Ghasri
Frilansskribent, krönikör och kolumnist
Publicerad på egna facebooksidan 2 april 2019
Israel rankat som världens tionde mest hälsosamma land
- Martin Blecher
Bloombergs listning av världens mest hälsosamma länder (The Bloomberg Healthiest Country Index) publicerades i söndags. Där ingick 169 länder som bedömts med avseende på faktorer som invånarnas förväntade livslängd och deras tillgång till rent vatten och sjukvård.
Enligt detta index är Israel världens tionde mest hälsosamma land – 54 platser före USA.
Bloombergs genomgång straffade faktorer som tobaksrökning, fetma och andra hälsorisker.
Föga förvånande hade Bloombergs analys tagit fasta på fördelarna med den s.k. Medelhavsdieten. Den är vanlig i Israel, och i länder som Spanien och Italien, som placerade sig etta och tvåa på listan.
’Medelhavsdieten, kompletterad med extra virgin olivolja eller nötter, gav ett lägre antal hjärt- och kärlsjukdomar jämfört med en fettreducerad diet’, enligt en studie som Bloomberg citerade.
Hela topp 10 ser ut så här:
1. Spanien
2. Italien
3. Island
4. Japan
5. Schweiz
6. Sverige
7. Australien
8. Singapore
9. Norge
10. Israel
USA:s placering så långt ner som nr 64 handlar till stor del på att fetma är vanligt förekommande där. Nya siffror från den amerikanska nationella folkhälsomyndigheten (Centers for Disease Control and Prevention - CDC) gör gällande att ungefär 40% av invånarna, eller drygt 93 miljoner amerikaner lider av fetma.
Haaretz
JTA och Gabe Friedman
Publicerad i Haaretz 28 februari 2019
Fler artiklar
-
April 2023
- Vänskapsförbundet tipsar 2023-04-29
-
Mars 2023
-
Februari 2023
-
December 2022
-
November 2022
-
Oktober 2022
-
September 2022
-
Juni 2022
- Vi ses väl i Almedalen? 2022-06-23
-
Maj 2022
- Stor Auschwitz-utställning invigd i Malmö 2022-05-28
- Täpp igen kryphålen i svensk lag som tillåter Koranbränning 2022-05-06
- Grattis Israel på födelsedagen! 2022-05-05
-
April 2022
-
Mars 2022
- Det här med dubbla måttstockar är spännande 2022-03-13
-
Oktober 2021
- De förstår inte att de svartmålar judar 2021-10-14
- Recension: ”Judarnas historia i Sverige” av Carl Henrik Carlsson 2021-10-11
- Jiddisch som ett svensk-judiskt kulturarv 2021-10-08
- Han får pris till minne av Jackie Jakubowski 2021-10-05
-
Maj 2021
- En stat som är judisk. Varför? 2021-05-12
-
Februari 2020
-
Januari 2020
-
December 2019
-
Oktober 2019
- Sportföretaget Puma 2019-10-18
- Sju tips för en aktiv semester i Israel 2019-10-14
- Israel vinner ”Bästa resmål utanför EU 2019-10-10
-
September 2019
- Vår uppgift är att skola och bilda bort antisemitism i alla dess former 2019-09-26
- Tre israeliska författare i en dynamisk värld 2019-09-25
- Bauhaus 100 år – firas med invigning av The Liebling Haus – White City Center Tel Aviv 2019-09-17
- Svenska kyrkans journalistresa sågas: ”Antiisraelisk” 2019-09-02
-
Augusti 2019
-
Juni 2019
-
Maj 2019
- Jerusalemdagen 2019-05-28
- Förtjänstdiplomet till Göran Larsson! 2019-05-24
- Fakta och sammanfattning - Eurovision 2019 i Tel Aviv 2019-05-22
- Nej, Israel består inte alls av privilegierade vita europeer 2019-05-20
- Svensk-israel är första svenska kvinnan i rymden 2019-05-14
-
April 2019
-
Februari 2019
- Israel rankat som världens tionde mest hälsosamma land 2019-02-28
- Begreppet “pinkwashing”, Israelhat och antisemitism 2019-02-08
- WIZO 100 år and still going strong 2019-02-04
-
Januari 2019
- Bästa restaurangerna att besöka i Jerusalem 2019-01-19
- Några alternativa sevärdheter i Israel 2019-01-05
- Israel – ett av 2018 års mest populära resmål 2019-01-04
-
Maj 2018
- Perspektivlöst i SVT:s debattprogram 2018-05-17
- Problemet med för få dödade judar 2018-05-16
- Var är vänsterns protestsång mot antisemitism? 2018-05-15
- Gratulerar till de 70 åren 2018-05-14
- Världen borde fira ihop med Mellanösterns enda demokrati 2018-05-07
-
April 2018
- En 70-åring med framtiden för sig 2018-04-20
- Du borde skämmas, Margot Wallström 2018-04-19
- Israel en demokrati som firar 70 års överlevnad 2018-04-19
- 70 år av utsatthet och fantastisk framgång 2018-04-18
- På Israels 70-årsdag har landet 8,842 miljoner invånare 2018-04-16
- Hollywood sluter upp bakom Netflix mot BDS 2018-04-05
-
Mars 2018
-
Februari 2018
- Semestra med sov-upplevelser i Negevöknen 2018-02-22
-
December 2017
-
November 2017
-
Augusti 2017
-
Juli 2017
-
Maj 2017
-
April 2017
-
Mars 2017
-
Februari 2017