Antisemitism är inte ett judiskt problem, det är ett problem för oss alla, skriver statsminister Stefan Löfven (S) i en debattartikel på den israeliska nyhetssajten Ynetnews.
 
Sant. Klokt.
 
Och som ordförande för Socialdemokraterna, ett parti som genom åren visat sig vara allt annat än resistent mot antisemitism, är detta förhållande måhända något Löfven haft särskild anledning att begrunda.
 
I kampen mot antisemitismen, mänsklighetens möjligen mest lång- och seglivade ideologiska farsot, vill Sverige i egenskap av självutnämnd moralisk stormakt gärna gå i första ledet.
 
Så är debattartikeln också ett tämligen oblygt försök av Löfven att sälja in den internationella Förintelsekonferens som den svenska regeringen anordnar i Malmö i höst.

Just nu befinner sig statsministern i Jerusalem. Där deltar han under torsdagen tillsammans med ett 40-tal andra stats- och regeringschefer i en annan internationell konferens om Förintelsen, World Holocaust Forum.
 
Konferensen anordnas med anledning av att 75 år har gått sedan fångarna i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau befriades av den sovjetiska Röda armén.

Att fördöma Förintelsen är lätt. Att fördöma nazismens judehat är lätt. När hatet kommer från andra håll är det inte alltid lika enkelt och självklart.
 
I lördags publicerade Palestinska myndighetens dagstidning Al-Hayat al-Jadida en artikel där läsarna uppmanas att begå terrordåd i Jerusalem för att på så sätt stoppa den konferens Löfven ska delta i.
 
I Palestinska myndighetens officiella tidning lyfts alltså mord på judar fram som ett sätt att sabotera en konferens om Förintelsen. Denna myndighet kontrolleras av Socialdemokraternas systerparti Fatah, vars ordförande Mahmud Abbas är palestinsk president sedan 2005. Han är därmed – sedan en vecka – inne på sextonde året av sin fyraåriga mandatperiod, onekligen en prestation.
 
Samme Abbas förklarade häromåret att de europeiska judeförföljelser som kulminerade med Förintelsen orsakades av judarnas bankverksamhet och ocker. Ett klockrent exempel på den klassiska antisemitiska tesen att antisemitismen är judarnas eget fel.

Abbas palestinska myndighet fortsätter också att betala ut rundlig ersättning till familjer till palestinier som dödats, skadats eller fängslats efter terrordåd mot israeler. Pay for slay, betalning för mord, kallar kritiker systemet.
 
För desperata och utfattiga palestinier kan det vara ett sätt att trygga familjens försörjning.
 
I det statliga, svenska biståndsorganet Sidas tidning OmVärlden beskrivs invändningarna mot dessa utbetalningar närmast som en konspiration iscensatt av den israeliska högern; utbetalningarna försvaras med att pengarna inte tas från biståndet utan från den palestinska myndighetens egen budget.

Men att på detta sätt belöna och därmed indirekt uppmuntra terror mot civila blir inte mindre moraliskt motbjudande för att den palestinska myndigheten tar pengarna ur egen ficka.
 
Och med tanke på att den palestinska ekonomin är totalt beroende av utländskt bistånd blir diskussionen om det är "egna" eller "andras" pengar som går till detta närmast akademisk. Biståndet frigör ekonomiska resurser för Palestinska myndigheten som kan användas till ändamål biståndsgivare aldrig skulle stödja direkt.
 
Stefan Löfvens, Socialdemokraternas och den svenska regeringens trovärdighet i kampen mot antisemitism skulle stärkas betydligt av klarspråk i dessa frågor: Om detta må ni berätta.

Mats Skogkär

Ledare publicerad i Sydsvenskan 22 januari 2020

Fler artiklar