Sveriges regering erkänner ännu inte Jerusalem som Israels huvudstad, eftersom man inte vill föregripa resultatet i kommande fredsförhandlingar mellan parterna. Därför har svenska utrikesdepartementet valt att förlägga den diplomatiska verksamheten till Tel Aviv. Det är många länder som resonerar på liknande sätt.
Men när det officiella Sverige på plats skall sköta de diplomatiska kontakterna med den Palestinska Myndigheten har man valt att göra detta från Jerusalem. Här utgör Sverige ett av få undantag.
Sveriges regering kan förstås inte göra någonting som förändrar den judiska statens unika band till Jerusalem. I praktiken utgör staden dessutom på många sätt redan Israels huvudstad. Men regeringens uppenbart obalanserade och orättvisa hållning medför andra problem.
Sveriges nuvarande policy väcker flera frågor:
I) Om den svenska regeringen verkligen menar allvar med sina ord att det ”är viktigt att inte föregripa resultatet av fredsförhandlingar mellan Israel och Palestina” – varför föregriper man själva ett sådant förhandlingsresultat genom att favorisera palestiniernas anspråk på Jerusalem, och samtidigt motarbeta israelernas?
II) Varför lägger Sverige inte generalkonsulatet i Ramallah, som de facto redan fungerar som administrativ huvudstad för den Palestinska Myndigheten? Här finns inte bara det palestinska presidentpalatset och palestinska departement, utan även de allra flesta utländska representationskontor (i den mån man öht valt att upprätta ett sådant för diplomatiska kontakter med palestinierna).
III) Den palestinska oviljan att komma till förhandlingsbordet är väldokumenterad. De tror sig kunna uppnå mer genom fortsatt våld och påtryckningar. Den svenska regeringens agerande kan tolkas som att de har rätt. Att de ändå kan få som de vill, och därför tjänar på att undvika direkta fredssamtal med Israel. Varför motarbetar den svenska regeringen fredsprocessen genom att låta sig utnyttjas i denna destruktiva kampanj?
Frågorna aktualiseras nu genom att den tillträdande svenska generalkonsuln i Jerusalem just lämnat motsvarigheten till kreditivbrev till den Palestinska Myndighetens president Abbas, för att kunna verka där. Se inläggen på generalkonsulatets facebooksida och twitter.
Stillbild från videoklipp på generalkonsulatets facebooksida (20181217): “The Consul General of Sweden in Jerusalem , Ms Jessica Olausson, presents her letter of introduction to the President of the State of Palestine, H.E. Dr. Mahmoud Abbas.”
Det krystade i Sveriges hållning understryks naturligtvis av att vår generalkonsul måste lämna sitt kontor i Jerusalem och resa till Ramallah på Västbanken för att träffa sina palestinska kollegor och den palestinske presidenten i hans presidentpalats.
Vi utgår ifrån att den tillträdande svenska regeringen ser över förfarandet. Sverige skulle kunna utgöra en konstruktiv faktor i den israelisk-palestinska fredsprocessen, och ett lämpligt första steg skulle vara att åtminstone inte motarbeta parternas förhandlingsvilja.
Anders Engström
Publicerad på Vänskapsförbundets hemsida 18 december 2018