Efter det femte israeliska val på fyra år kan man dra flera slutsatser. 


1. Att sittande premiärministern Yair Lapid mittenparti gjorde ett historiskt bra val. Man ökade med flera mandat. 

Lapid - som tidigare suttit i opposition mot Netanyahu i flera års tid- ses som huvudarkitekten bakom den brokiga skara av åtta partier som bildade regering i maj 2021. 
I den regeringen som höll i drygt 18 månader var Lapid både utrikesminister, alternerande premiärminister och interim premiärminister. 
Lapid skiljde sig mot Netanyahu i den grad att han försökte omorientera Israels förhållande till EU. Det fick också konsekvenser i förhållandet mellan Sverige och Israel.

2. Lapid ökade på bekostnad av hans andra mindre koalitionspartners. Yair Lapids parti tog röster främst från vänsterpartier och mittenpartier. Han lyckades inte, till skillnad från högerblocket, att ena de mindre partierna att slå sig samman för att ha större chans att komma över den parlamentariska spärren på 3.25 procent. Denna gång kan det ha varit en avgörande skillnad till att Benjamin Netanyahu fick över de 61 mandat som krävs.

3. Väljarna röstade medvetet höger denna gång utifrån vad utgången blev förra gången. Efter tre val under kort period kom den avgående regeringen till stånd som ett resultat av åtta partier förra året. Av dessa åtta partier var åtminstone tre partier definierade som högerpartier. Dessa partier stod för över tio mandat. De hade, av olika anledningar, valt att inte sitta med högerblocket. Anledningarna skiftade mellan att de kommit i onåd med Benjamin Netanyahu till att man inte ville sitta i en regering med de ultraortodoxa. Dessa tre partier tycks ha straffats hårt i detta val. Två partier på gränsen till upplösning och ett parti är upplöst.

4. Israeliska väljare har under flera decennier röstat överväldigande höger. Denna gång var inget undantag. De ultraortodoxa partierna som står till vänster i socialpolitik men höger i frågor om territorium brukar få 10-15 procent av väljarnas röster. Denna gång väntas de få mer. Sedan finns det en grupp väljare som dels anser att vad de ultraortodoxa erbjuder är föråldrat och dels uttrycker en besvikelse och bestörtning över vad som kan kallas för 'den djupa staten'. De har sikte på att reformera domstolsväseendet och även polis. De är yngre, mer radikalare 
Den sistnämnda gruppen, som går under namnet Religiös sionism har förmodligen tagit röster från de moderata högerpartier som inte velat sitta med Benjamin Netanyahu och som istället satte sig med andra partier i en omaka koalition maj 2021. 

5. Har Netanyahu fått sin drömregering?
Många analytiker menar att detta är Netanyahus drömregering utifrån att han nu har en koalition som är lojal mot honom och hans position. Jag är sjäv långt ifrån övertygad om att detta är vad Netanyahu egentligen ville. Netanyahu har alltid balanserat högerregeringar med minst ett mittenparti. Under nästan konstant hela hans tid som premiärminister har han ryktats och anklagats för att ha velat reformera Israels domstolsväseende och vidta andra åtgärder som skulle väckt internationell vrede. Dock har han aldrig gjort slag i saken. Nu kommer han dock ha press från sig bland de partier som står höger till honom i dessa frågor att agera. 
Netanyahu är en riskminimerare. Därför tror jag inte att detta var den regering han själv önskade. Men det var den regering han fick. 



Fler artiklar