Tillståndet för demokrati och mänskliga rättigheter på den palestinska sidan av Israel/Palestina-konflikten är sämre än någonsin – trots stora svenska insatser, skriver Mats Fält, vice ordförande Vänskapsförbundet Sverige Israel.I regeringens utrikesdeklaration slogs fast att tvåstatslösningen är det sätt att lösa Israel-Palestinakonflikten som Sverige vill verka för. Samtidigt flaggades för en ny inriktning på biståndet: ”Biståndet ska i större utsträckning användas som hävstång för att stärka länders demokrati och deltagande i den internationella ekonomin. Det kräver att den samlade biståndspolitiken omkalibreras. Regeringen ökar ambitionen för att göra biståndet mer fokuserat, relevant, effektivt och transparent.”
Fundamentalismen ökar
Detta får konsekvenser för Palestinabiståndet. Konflikten mellan dagens bistånd och regeringens nya inriktning kan illustreras av den debattartikel som flera organisationer skrev i Altinget: ”Mindre bistånd till Palestina kräver mer politisk vilja".Debattörerna slår huvudet på spiken när de skriver: ”Samtidigt var det tydligt att biståndet främst lindrar symptomen av ockupationen och inte löser grundorsakerna.” Undertecknarna gör insatser som till exempel ur ett humanitärt perspektiv kan vara intressanta, men bedriver inte ett arbete som främjar tvåstatslösningen eller är i linje med nya inriktning på biståndet regeringen aviserat.
Tillståndet för mänskliga rättigheter sämre
Sverige har förbrukat ofattbara 36 miljarder kronor på Palestinabistånd de senaste 25 åren. Det har inte fört oss närmare tvåstatslösningen och tillståndet för demokrati och mänskliga rättigheter är efter stora svenska insatser sämre än någonsin på den palestinska sidan. Den palestinska regimen blockerar varje försök att genomföra FN:s tvåstatslösning och den fundamentalistiska islamismen växer i inflytande.Tony Blair sa efter att ha gjort stora ansträngningar men misslyckats att mäkla fred i Israel-Palestinakonflikten att palestinierna måste byta till ”en strategi för statehood, inte för sympati”. Det gäller i hög grad även de svenska biståndsaktörerna. Palestinierna har gång på gång erbjudits en stat. Från FN:s lansering av tvåstatslösning 1947 till flera erbjudanden i modern tid. Mest känt i Sverige är palestiniernas nej till tvåstatslösningen i de så kallade Camp David-förhandlingarna år 2000. Det var ett särskilt intressant tillfälle för oss eftersom Sveriges dåvarande statsminister Göran Persson var inblandad. Bill Clinton, som ledde förhandlingarna, kallade palestiniernas nej till en egen stat på Västbanken och Gaza chockerande. Göran Persson sa att de förkastade det bästa avtal de någonsin kunnat få och som skulle ha löst hela territoriefrågan.
Palestinierna måste acceptera en judisk stat
Det grundläggande skälet till att palestinierna alltid säger nej till fred och en egen stat är att de då måste acceptera FN:s tvåstatslösning, det vill säga att det ska finnas en judisk stat. De accepterar retoriskt två stater, men inte att en ska vara judisk, bägge ska vara arabiska. Världens främste expert på konflikten – professor Benny Morris – redogör för detta på ett tydligt sätt i boken ”One state, two states” för den intresserade.Dagens bistånd borde tas bort helt och en ny biståndspolitik läggas fast baserad på regeringens utrikesdeklaration.Precis som debattörerna i Altinget antyder jobbar deras organisationer med att lindra symptomen av palestiniernas vägran att acceptera FN:s tvåstatslösning, inte med att skapa fred och en palestinsk demokratisk stat. Den politiska vilja som debattörerna efterlyser borde vara att börja arbeta med ”statehood” – förutsättningarna för en hållbar palestinsk stat i en tvåstatslösning baserad på internationell rätt.Grundläggande vore dels att verka för att palestinierna accepterar FN:s tvåstatslösning – en arabisk och en judisk stat. Dels att motverka den våldsbejakande islamismens växande inflytande och försöka skapa en basnivå av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter som grund för en palestinsk statsbildning. Dagens bistånd borde tas bort helt och en ny biståndspolitik läggas fast baserad på regeringens utrikesdeklaration, det vill säga inriktad på att skapa förutsättningar för demokrati, fred och en tvåstatslösning på folkrättens grund.Publicerat i Altinget den 21 april