Aktuella nyheter om Israel
Fel att bojkotta Israel
- Martin Blecher
Under norska LO.s kongress fick ett förslag stöd om ekonomisk, kulturell och akademisk bojkott av Israel. Det är ett mycket olyckligt beslut – och vi ser gärna att svenska LO:s ledning tydliggör att man inte tänker gå i sådan riktning, skriver Ulla Bab Rydbeck, Socialdemokratiska Israelvänner.
På norska LO:s kongress fattade man den 12 maj beslut om att verka för en internationell ekonomisk, kulturell och akademisk bojkott av Israel. Röstsiffrorna var 193 för och 117 emot.
Vi i Socialdemokratiska Israelvänner (SIV) anser att detta är ett djupt olyckligt beslut som på inget sätt bidrar till dialog och lösning av konflikten.
Tanken om bojkott utgår från en partisk och oförsonlig syn på konflikten – att alla vägar är uttömda och endast fördömanden återstår – detta har sällan varit en konstruktiv väg ut ur konflikter.
De som står bakom bojkottsförslaget tar heller inte hänsyn till det våld Israel utsatts för, eller det motstånd mot landets existens som funnits alltsedan staten grundades 1948. Inte heller tas hänsyn till den oförsonlighet, hat och antisemitism som staten Israels motståndare utövar.
Israel ska självklart kritiseras. Den israeliska högern för en politik som inte leder till fred, och utökade bosättningar är självklart att fördöma. Men kritiken är ofta obalanserad utan att ta hänsyn till det ansvar som båda parter i konflikten har.
Den europeiska socialdemokratin har heller inte alltid förmått skilja på staten Israel och den högerpolitik som fått råda alltför länge. Man har inte uppmärksammat den israeliska vänsterns ansträngningar att i trängt läge skapa ett inrikespolitiskt utrymme och samtidigt verka för en förnyad fredsprocess.
Det ska också sägas att detta kongressbeslut inte var vad den nyvalde norske LO-ledaren Hans-Christian Gabrielsen ville se – han argumenterade emot. Även Arbeiderpartiet har gjort klart att de inte stödjer LO:s beslut. Det ursprungliga förslaget innehöll kritik mot Israels bosättningspolitik och även förslag om bojkott av varor från de ockuperade områdena.
Men detta var inte nog för kongressmajoriteten som fick igenom att Norge ska verka för en genomgripande internationell bojkott (beslutet innebär alltså inte att Norge själv ska ta dessa ställningstaganden omedelbart, men det visar på en klar inriktning).
Även i Sverige – både inom och utom socialdemokratiska led – har det lyfts förslag på bojkott av Israel på samma sätt som norska LO nu fattat beslut om.
Vi i SIV vill motverka denna utveckling – vi tror inte att bojkott är lösningen på konflikten – vi tror på att upprätthålla dialog, även med stater som leds av en politisk rörelse som vi är främmande inför.
Isolering leder bara till att staten Israel känner sig ansatt av en fientlig och oförstående omvärld. Framför allt den israeliska högern utnyttjar det faktum att Israel upprepat och ensidigt kritiseras. Med det följer att opinionen går högerut – vilket blockerar möjligheten för en fredsuppgörelse och en palestinsk stat.
Det försvårar också för den israeliska socialdemokratin som inrikespolitiskt kläms mellan å ena sidan en allt vulgärare höger understödd av de ultraortodoxa och å andra sidan vänstern som parlamentariskt har föga stöd i opinionen. För att kunna förändra måste man ha folkflertalet i Israel med sig.
Vid svenska LO:s kongress 2016 förekom inga motioner med krav på bojkott av Israel – det var bra – vi i SIV vill gärna se att LO:s ledning tydliggör att man inte vill se en utveckling inom svenska LO som leder till ett liknande beslut i Sverige som det norska LO nyligen fattat, utan att man istället uttalar att man vill verka för utökad dialog politiskt och fackligt mellan arbetarrörelsen i Sverige och Israel.
Sverige och Norge bör gemensamt verka för en tvåstatslösning, undvika ensidighet i debatt och agerande, och vi bör upprätthålla goda relationer med båda parter. Så var fallet när våra länder ledde fredsförhandlingar inför Osloavtalet, och efter förhandlingarna i Camp David.
Den som skriker högst och mest är sällan den som åstadkommer mest!
Ulla Bab Rydbeck
Insändare publicerad i Arbetet 12 juni 2017
Socialdemokratiska Israelvänners hemsida och sida på facebook:
http://www.s-israelvanner.se/
https://www.facebook.com/s.israelvanner
_
Läs även Ulla Bab Rydbeck och Kristofer Åberg för SIV i tidningen ETC 9 juni 2017: Solidaritet med den israeliska vänstern ger fritt Palestina
En ensidig analys av läget i Mellanöstern
- Martin Blecher
Kanske är det inte endast Israels politik som förhindrar och försvårar en fredlig lösning av konflikten? Det vore eftersträvansvärt med lite ny intellektuell spänst när konflikten analyseras, skriver Lisa Abramowicz och Ulf Öfverberg i en replik.
Israel vann sexdagarskriget 1967. Alternativet hade varit en undergång av den unga judiska staten, bara 22 år efter Förintelsen. Månaderna efter kriget hoppades den israeliska regeringen på att arabstaterna skulle söka fred i utbyte mot att Israel drog sig tillbaka från området de erövrat i kriget. Arabstaternas svar på dessa förhoppningar blev det famösa beslutet i september 1967 i Khartoum om de tre nejen: nej till erkännande av Israel, nej till förhandlingar med Israel och nej till fred med Israel. Detta historiska faktum och flera andra utelämnar professorerna Ove Bring, Said Mahmoudi och Pål Wrange i sin mot Israel kritiska artikel den 11 juni.
Deras kritik fokuseras helt på att Israel inte avslutat ockupationen. Arabstaternas och de palestinska ledningarnas agerande finns inte med i deras analys. Det är som om Israels agerande helt sker på egen hand i ett politiskt vakuum. De ignorerar de FN-resolutioner som inte stödjer deras argumentation och de nämner inte de israeliska förslag som funnits om fred som samtliga avvisats av de palestinska ledningarna.
Åren 2000, 2008 och 2014 är år då de palestinska ledningarna avvisat fredsförslag som Israel accepterat. Till dessa kan läggas åren 1979, 1993, 1994, 2000 och 2005. Det var år då Israel ensidigt dragit sig tillbaka från ockuperade områden eller slutit separata fredsavtal som med Egypten och Jordanien.
Professorerna utgår ifrån FN:s generalförsamlings delningsplan från 1947. Men de avstår från att nämna att arabstaterna såväl som den palestinska ledningen kategoriskt avvisade delningsplanen. Sannolikt skulle det idag ha funnits en palestinsk stat vid sidan av Israel, om arabsidan hade fattat ett annat beslut då.
Vi tillstår givetvis att olika israeliska regeringar inte alltid bidragit till en situation som gynnat freden. Även Israel har inrikespolitiska krafter – som i alla andra demokratier – som är nationalistiska och inskränkta. Bosättningarna är ett hinder på vägen mot ett fredsavtal, men inte ett oöverstigligt hinder. Det vore ohederligt att inte också nämna övriga hinder: bristen på demokratiska strukturer i de palestinska områdena, den utbredda korruptionen, nepotismen, helt enkelt avsaknaden av ett rättssamhälle med respekt för mänskliga rättigheter. Och sist men inte minst, den palestinska ledningens uppmuntran och stöd för hets och uppvigling som gör att terrorn mot israeler fortsätter. En ekonomisk och social infrastruktur som uppmuntras av bland annat svenskt generöst bistånd till Palestina.
Tystnaden i professorernas artikel om Hamas är också talande; den rasistiska och fundamentalistiska terrororganisation som styr Gaza sedan 10 år och som initierat tre krig mot Israel, sedan landet utrymde Gaza 2005.
Tystnaden är också kompakt om resolution 242, antagen av FN:s säkerhetsråd i november efter sexdagarskriget 1967.
Resolutionen skapade principen ”land för fred”; Israels tillbakadragande från de områden de ockuperade efter 1967 var inte villkorslöst, det var land för fred. Israel är inte enligt resolution 242 skyldig till att dra sig tillbaka ensidigt och utan villkor. Israel är endast skyldigt att dra sig tillbaka från områdena om arabstaterna ingår en fred med Israel. 242 uppmärksammar Israels säkerhetsbehov och erkännandet av det internationella samfundet att kriget 1967 var ett försvarskrig.
Sanningen är att ockupationen fortfarande pågår 50 år efter 1967 inte för att Israel vill styra över de palestinska områdena utan för att en rad av fredsförhandlingar – i vilka Israel eftersträvade erkännande och säkerhetsgarantier i gengäld för skapandet av en palestinsk stat i Gaza och på Västbanken – har misslyckats så här långt.
Ett tillbakadragande av de israeliska trupperna kommer endast att ske när ett avtal mellan palestinska myndigheten och Israel undertecknats där Israels säkerhet och erkända gränser garanteras. Det är något som de palestinska ledningarna hitintills avvisat. Samtidigt har samtliga israeliska regeringar sedan 2000 uttalat sig för en tvåstatslösning.
Eftersom inget alls nämns om den palestinska sidans agerande och inställning kan man inte låta bli att fråga sig: avser professorerna att Israel borde dra sig tillbaka ensidigt – utan ett fredsavtal – från Västbanken och avsluta sin säkerhetspolitiska kontroll av Gazaremsan? Om ja, ligger det ju inte i linje med de resolutioner de själva åberopar. Dessutom har ju tillbakadraganden – som från södra Libanon 2000 och Gaza 2005 utan fredsavtal – hittills enbart visat sig leda till nya krig.
Med Hizbollah i norr och Hamas i söder är få israeler beredda på en ny krigsfront i öster också, med en president (Abbas) som suttit 12 år av sin 4-åriga mandatperiod.
Det vore eftersträvansvärt med lite ny intellektuell spänst när konflikten i fråga analyseras och diskuteras. Kanske är det inte endast Israels politik som förhindrar och försvårar en fredlig lösning av konflikten. Kanske finns det också andra omständigheter.
Kanske vi alla, inklusive professorerna, behöver uppdatera vår omvärldsanalys med hänsyn tagen till ovan nämna och andra omvärldsförändringar som skett sedan 1967: Irans stöd till terrororganisationen Hizbollah, det arabiska inbördeskriget mellan sunni och shia, de sönderfallande arabiska staterna, islamismens utbredning, terrorismen, avsaknaden av demokrati och den underutvecklade situationen i flertalet arabstater och biståndet som håller anti-demokratiska palestinska ledningar under armarna.
Först då kan vi kanske få en mer realistisk diskussion om möjligheterna för den fred mellan Israel och palestinierna som vi drömmer om.
Lisa Abramowicz
före detta generalsekreterare, Svensk Israel-Information
Ulf Öfverberg
ordförande Samfundet Sverige-Israel Stockholm
Debattartikel publicerad i SvD 12 juni 2017
Intressanta siffror
- Martin Blecher
Det väletablerade opinionsinstitutet Palestinian Center for Public Opinion har nyligen presenterat intressanta och delvis oväntade siffror.
David Pollock presenterar några av resultaten i amerikanska Daily News.
Även om de flesta som tillfrågats motsätter sig Israels existens så tycks många beredda till samexistens. På Västbanken instämmer 60% av palestinierna i följande påstående: "Regardless of what's right, the reality is that most Israeli settlers will probably stay where they are, and most Palestinian refugees will not return to the 1948 lands."
Till och med på Gazaremsan svarar en majoritet (62%) jakande på frågan "Should Hamas stop calling for Israel's destruction, and instead accept a permanent two-state solution based on the 1967 borders?" Å andra sidan är det bara en ensiffrigt antal som instämmer i påståendet att ’judar har viss rätt till detta land’.
Förvånande nog tycks frågan om den amerikanska ambassadens eventuella flytt till Jerusalem inte särskilt viktig. En majoritet (56%) menar att det ’inte är så viktigt’, eller rentav ’inte alls viktigt’.
Ett annat intressant svar gäller frågan vad man mest av allt skulle vilja att USA gör för den palestinska saken just nu: På Västbanken efterlyser man framförallt (34%) ’ökat tryck på den palestinska myndigheten och Hamas för att bli mer demokratiska och mindre korrupta’, vilket är fler än vad som föredrar ’tryck på Israel för att göra eftergifter’, eller ’ökat ekonomiskt stöd till palestinierna’.
Bland Gazaborna anses det ekonomiska stödet viktigast, tätt följt av tryck på Israel, medan endast 20% prioriterar demokrati och antikorruption högst. Antagligen eftersom deras andra problem är så tyngande, och hoppet om att reformera Hamas är så svagt.
När det gällde frågan om vad man helst vill att Israel skall göra, så svarar palestinierna på Västbanken ’tillåta ökad palestinsk rörelsefrihet’ (27%), ’frige fler palestinska fångar’ (24%), och ’stoppa våld av bosättare’ (22%). 14% svarade ’sluta bygga i bosättningar bortom muren’. Och många (43%) ville att ’israeliska företag skulle erbjuda fler arbetstillfällen åt palestinier på Västbanken’.
Mer om undersökningens metodik och resultat:
The surprising opinions of Palestinians: They're not as hostile to President Trump's posture as Americans probably assume
Golda Meir om avsaknad av fred, gränser & bosättningar
- Martin Blecher
Golda Meir tog i sitt sista offentliga framträdande upp samma tema som Michael B Oren i veckans inledande artikel ovan. Bosättningarna används av den palestinska sidan som en ursäkt för att undvika direkta fredsförhandlingar:
Dealing with the issue of the newly-established Jewish settlements, Mrs. Meir said that this was not a basis for the deadlock in peace talks, but only a new excuse used by the Arabs.
“Were the Arabs prepared to talk peace before new settlements were established? Why do fine, decent, peace-loving people, not anti-Semites, not anti-Israel, find it so difficult to understand that the 1967 borders were destroyed by Egypt and Syria with the help of Saudi Arabia? Why was there a war in 1967? There were no settlements then, no occupied territories. Yes, the Arabs saw occupied territories: Tel Aviv, Haifa….”
Ur anförande som hölls vid the Council of Jewish Federations, Dallas 12 november 1977. (Notera för övrigt att 1967 års ”gränser” aldrig varit gränser i egentlig mening, utan bara vapenstilleståndslinjer från tidigare krig.)
The Wit and Wisdom of Golda
Statsfinansierad propaganda
- Martin Blecher
Den svenska statstelevisionen, SVT, har nu visat ytterligare en anti-israelisk dokumentär som ett led i ansträngningarna att indoktrinera den svenska allmänheten.
Nyligen, 21 maj, visade ”Dokument utifrån” en dokumentär om läget i Jerusalem och den palestinsk-israeliska konflikten. Dokumentärens grundtes framförs redan under de första sekunderna då det hävdas att i Jerusalems ”ockuperade östra del stiger spänningen i takt med att allt fler judiska bosättare flyttar in”.
Citatet sammanfattar tydligt dokumentärens utgångspunkter, tema och slutsatser. Den judiska närvaron i Jerusalem är orsaken till konflikten. Dokumentären radar upp det ena israeliska ”brottet” efter det andra utan att ge någon kontext, några israeliska mainstream-perspektiv eller förklaringar. Propagandistiska och oärliga påståenden från den palestinska sidan lämnas obesvarade.
Dokumentären är 55 minuter lång men ordet terrorism nämns inte en enda gång. Inte heller omnämns Palestinska myndighetens antisemitiska propaganda, hur palestinska barn uppfostras till att tro att judar är onda, att mord på judar är något heroiskt och att hela Israel måste utplånas för att ge plats för en palestinsk stat från ”floden till havet”. Palestinsk terrorism, antisemitism och uppvigling saknar intresse för SVT – vilket denna dokumentär inte är det enda exemplet på.
Enligt dokumentären är den enda orsaken till konflikten närvaron av judar på de så kallade “ockuperade områdena”. Dokumentären nämner inte att “ockupationen” inte på något sätt är resultatet av israelisk expansionism utan istället följden av det försvarskrig som påtvingades Israel av fem arabiska arméer 1967.
Genom att se denna dokumentär skulle en svensk tittare inte kunna komma till annan slutsats än att Staten Israel är något ont – och palestinierna i alla avseenden utan skuld.
Det här är inte första - och med all säkerhet inte heller sista - gången som SVT sänder anti-israeliska dokumentärer och nyheter. Ett aktuellt exempel är dokumentären ”The Occupation of the American Mind” som sändes av UR i november 2016. Den är ett verkligt avskräckande exempel på anti-israelisk propaganda, med medverkan av välkända antisemiter och Förintelse-förnekare. Programmet i fråga försöker inte ens ge sken av balans och spelar på alla klassiska antisemitiska konspirationsteorier om manipulativt judiskt inflytande och makt i det fördolda. Israels ambassad i Stockholm anmälde programmet till Granskningsnämnden, som emellertid inte såg sig kunna finna att programmet varit vinklat. Detta trots att UR själv lagt till en introduktion till programmet där en svensk mellanösternexpert särskilt påpekar att de medverkande i programmet är välkända israelkritiker.
Allt detta illustrerar i själva verket ett oerhört bekymmersamt, upprepat mönster i Sverige och att svenska skattebetalares pengar används för denna typ av indoktrinering är inget annat än skamligt.
Det förefaller heller inte som att det finns något att göra för att förändra svensk statsmedias negativa och obalanserade hållning mot Israel. Från ambassadens sida har vi försökt nå fram genom alla tänkbara kanaler men antingen avvisats eller helt och hållet ignorerats. Denna ensidiga rapportering har under årtionden tillåtits fortgå ostörd och med statlig finansiering, något som är en av huvudorsakerna till den negativa israelbilden i Sverige.
Genom att fullständigt frångå alla de krav som vanligen dikteras av god journalistisk sed och genom att framställa Israel – en demokrati av västerländskt snitt – som boven i dramat, bidrar SVT aktivt till ett undergrävande av fakta, till att sprida fake news och till den pågående demoniseringen av världens enda judiska stat, Israel.
Svenska skattebetalare borde känna stor oro inför SVT:s agerande och kräva förändring, en balanserad rapportering och ett slut på den skrämmande ensidiga och tvångsmässigt negativa rapporteringen om Israel.
Isaac Bachman
Israels ambassadör i Sverige
Debattartikel publicerad i Barometern 9 juni 2017
_
Se även Inger Alestigs intervju med Isaac Bachman i Dagen 21/6
Israels ambassadör slutar: Hoppas jag ökat förståelsen för Israel
http://www.dagen.se/israels-ambassador-slutar-hoppas-jag-okat-forstaelsen-for-israel-1.984969
Från intervjuns faktaruta:
Har arbetat i flera länder: Isaac Bachman har bland annat arbetat i Guatemala, Bolivia, Brasilien, Uruguay, och Burma.
Bäst med Sverige: Vädret, renheten, solidariteten och medmänsklig värme. Tycker om svensk mat, ”svenskar lägger upp lagom mycket på tallriken. Det är bättre än i Israel, där varje måltid är en festival och man äter för mycket”. Gillar rökt lax.
Sämst med Sverige: Bilden av Israel, och en kollektivistisk anda som gör att få vågar utmana majoritetsåsikter.
Aktuell: Slutar som ambassadör i Sverige och åker tillbaka till Jerusalem. Sedan väntar en ny placering någonstans i världen.
50 år sedan sexdagarskriget [2:2]
- Martin Blecher
[Artikelns inledning kan läsas i förra veckans Israelnytt, eller på Sverige-Israels hemsida http://www.sverigeisrael.se/blogginlagg/50-ar-sedan-sexdagarskriget/]
Krigets förlopp
5 juni.
Man beslöt sig för att ta tjuren vid hornen och slå till först. Morgonen den 5 juni angrep israeliska jaktplan det egyptiska flygvapnet och slog ut 286 av dess 420 plan medan dessa ännu stod på marken. Man anföll sedan med pansar i norra Sinai, och tack vare sitt luftherravälde hade man efter den första dagen strider nästan utplånat de egyptiska trupperna vid Rafah. De egyptiska generalerna ville inte öppet erkänna sitt misslyckande för Nasser utan skyllde på att brittiska och amerikanska plan hade deltagit i anfallet. Jordanien inledde krigshandlingar genom att beskjuta västra Jerusalem med artillerield och låta sitt flygvapen anfalla Netanya. Israel svarade med att låta sitt flygvapen anfalla flygfält i Jordanien, Syrien och Irak. Jordaniens flygvapen var utplånat. Den israeliska armén omringade nu Jerusalem.
6 juni.
De egyptiska styrkorna blev illa åtgångna när de retirerade på Sinaihalvön. Israelerna erövrade på morgonen Jenin och delar av östra Jerusalem. Striderna där krävde särskilt mycket manspillan på den israeliska sidan eftersom man hade stränga order att inte använda tanks eller tunga vapen, för att skydda de heliga platserna. Det finns många gripande vittnesbörd om de israeliska soldaternas rörelse när de nådde fram till Klagomuren (Kotel), dit judar helt nekats tillträde under Jordaniens ockupation. Jordanierna hade använt platsen som latrin och häststallar.
7 juni.
Israel hade nu erövrat hela Västbanken och Sharm el-Sheikh vid Röda havet. Samma dag godkände Jordanien FN-resolutionen om eldupphör, och på kvällen gjorde även Egypten det.
8 juni.
Även Egypten godkände resolutionen om eldupphör. Dock upprepade Nasser anklagelsen att britterna och amerikanerna hade deltagit i striderna på Israels sida. Natten 8-9 juni nådde israeliska styrkor fram till Suezkanalen. De israeliska styrkorna började beskjuta de syriska ställningarna på Golanhöjderna.
9 juni.
Striderna vid Golanhöjderna fortsatte.
10 juni.
På förmiddagen stormade israeliskt infanteri Golanhöjderna och drev efter hårda strider undan de syriska styrkorna. Till slut godtog även Syrien FN:s krav på eldupphör.
Reaktioner i Sverige
Världen stod slagen med häpnad. Jag minns hur jag som elvaåring såg de svartvita bilderna på TV med Moshe Dayan med sin svarta ögonlapp, stående i sin jeep i stridens hetta. På ett vis blev han den som förkroppsligade det nya Israel, den nye juden, sabran. Plötsligt försvarade sig judarna och lät sig inte längre fösas ihop och förintas. Sveriges statsminister Tage Erlander kan sägas ha symboliserat ”gammelsossarna”, de som såg Förintelsen och Israels födelse, och som såg den israeliska återuppbyggnaden av landet genom kollektiva insatser och kibbutzer i ett land som byggde på allas lika rättigheter och värde – något som låg närmare det socialistiska idealriket än något annat dittills gjort.
Erlander höll ett tal där han kom in på det pågående kriget, och uttalade förhoppningen att Israel skulle vinna. Femton år senare, 1982, under det pågående Libanonkriget, höll dåvarande statsminister Olof Palme ett annat tal vid TCO-kongressen, där han jämförde israelerna med nazister. Det illustrerar vilken omsvängning som skedde efter 1967 i Sverige gällande synen på Mellanösternkonflikten, en omsvängning han själv till stor del var ansvarig för.
Fram till 1967 hade västvärldens bild av Mellanösternkonflikten varit den där en liten kämpande demokrati – vars folk dessutom på ett när hade förintats -- försöker överleva i ett hav av repressiva diktaturer. Nu hade Israel för första gången på allvar visat musklerna och bildligt sopat golvet med sina fiender. Och nu var dessutom 1968 i vardande, då en hel generation (bortskämda och aningslösa) studenter villigt ställde sig under den röda fanan. För dem blev nu Israel inte en demokrati bland diktaturer, utan USA-imperialismens förlängda arm och brohuvud i arabvärlden. Genom någon märklig tankekullerbytta ansåg man sig plötsligt ha mer gemensamt med kvinnoförtryckande diktaturer än med en sekulariserad, demokratisk stat.
Om Erlander symboliserar gammelsossen med sympati för Israel, får Palme symbolisera den svenska socialdemokratin efter 1968. Göran Persson gjorde ett tappert och i flera år framgångsrikt försök att ändra kurs, men läget nu med Margot Wallström är värre än någonsin. Det bör dock sägas att de borgerliga regeringarna inte i någon högre grad har vågat bryta av från den förda Mellanösternpolitiken. Den verkar närmast sitta i väggarna på Rosenbad.
Vägen framåt
Arabvärlden var som bedövad efter den förödmjukande förlusten. Israel gjorde vissa gester för att visa god vilja, som att låta Tempelberget – platsen för det gamla judiska templet och numera Klippmoskén – förbli i arabisk kontroll. (Klokheten i detta har ifrågasatts genom åren, och Tempelplatsen kan nu tjäna som en minimodell av en muslimsk palestinsk stat, där inga andra trosriktningar tolereras. Dessutom har den muslimska religiösa myndigheten till många judiska arkeologers vanmakt och förtvivlan tagit sig för att schakta bort mängder av urgamla artefakter ända tillbaka till kung Salomos tid, och absurt men högljutt hävda att det inte finns några judiska band till platsen.)
Sovjet å sin sida slickade såren och började redan återupprusta Sovjet och Syrien. Det skulle dröja sex år innan nästa krig, och det var ett krig som höll på att bli slutet för Israel. Men man segrade till slut även den gången, och under de 44 år som gått sedan dess har ingen stående armé anfallit Israel. Det innebar inte att det blev fred, utan terrorismen blev det nya vapnet.
Resultatet av sexdagarskriget blev att Israel vann stora landområden, som man genast räckte fram som förhandlingsbricka för att förmå motsidan att skriva på ett fredsavtal. Dessvärre har det inte funnits någon trovärdig fredspartner under de 50 år som gått, även om västvärlden med Sverige i spetsen gjorde allt man kunde för att lyfta Yasser Arafats status från terroristledare till statsman. På de områden som överlämnats till PLO i fredsförhandlingar har utvecklingen gått bakåt; korruptionen med biståndsmedel galopperar och förföljelsen av kristna och oliktänkande har ökat.
Man kan bara konstatera, som flera redan gjort, att det endast är under israeliskt styre som alla i Jerusalem tillförsäkras att deras rättigheter och tillträde till sina olika heliga platser garanteras. Om östra Jerusalem skulle överlämnas till den palestinska sidan skulle förhållandena genast återgå till de som rådde före 1967, och Israel kommer aldrig att gå med på detta.
Bengt-Ove Andersson
AU-ordförande Vänskapsförbundet Sverige-Israel
Artikeln är nyligen publicerad i sin helhet på Sverige-Israels hemsida (förra)
Wallström måste se terrorns offer också i Israel
- Martin Blecher
Efter de fasansfulla terrordåden i London för några dagar sedan uttryckte utrikesminister Margot Wallström ”djup sorg och stor ilska över de oskyldiga som förlorade sina liv”.
Utrikesministern konstaterade vidare att: ”Man känner också en växande beslutsamhet över den här pesten som terroristdåd som det här utgör och de måste stoppas och måste utrotas”.
I samband med dessa uttalanden efterlyste Wallström också ett tätare internationellt underrättelsesamarbete i frågor kring terroristbekämpning.
Som israelisk företrädare kan jag inte annat än till fullo dela och skriva under på de ovan anförda synpunkterna.
Den internationella terrorismen är verkligen vår tids stora gissel – och en fruktansvärd mänsklig tragedi för offren och deras anhöriga, vars liv läggs i ruiner.
Som Israels ambassadör har jag tidigare haft anledning att understryka hur viktigt det är för världens öppna och demokratiska nationer att stå enade sida vid sida och efter bästa förmåga stödja varandra i kampen mot terrorismen.
Samtidigt kan jag inte låta bli att notera hur väldigt annorlunda den officiella svenska retoriken låter efter London-attackerna, om man jämför med kommentarerna efter liknande dåd riktade mot Israels civila.
En våg av knivattacker mot vanliga människor ute på gator och torg svepte över Israel för ungefär ett och ett halvt år sedan.
Det var i samband med denna som det officiella Sverige framförde sina upprepade anklagelser om ”utomrättsliga avrättningar”, då gärningsmän neutraliserades under det att de som bäst var upptagna med att mörda största möjliga antal civila.
Istället för att uttrycka medkänsla med offren, fokuserade man från svenskt håll på terroristernas situation och rättigheter.
Det kan inte nog understrykas hur sårande denna inställning upplevdes av israelisk opinion.
Medan man i Israel var fullt upptagen med att begrava sina döda riktades alltså av Sverige ett anklagande finger mot offren och de israeliska statsmakterna i deras försök att värja oskyldiga civila mot urskiljningslös terror.
Det undgick heller ingen i Israel att man från officiellt svenskt håll i liknande situationer, såsom till exempel vid Trollhättan-dådet, uttryckt starkt beröm för de polisinsatser där förövaren oskadliggjorts.
I London sköts de tre misstänkta förövarna med 50 skott. Uppenbarligen ansågs detta vara ett självklart förfarande – något som också med all tydlighet framgår av utrikesminister Wallströms uttalanden.
Det är mycket riktigt som utrikesministern påpekar att alla vi demokratiska länder behöver samarbeta och stödja varandra i kampen mot terrorismen, om denna skall kunna besegras.
Israel har där utan tvivel ett stort bidrag att ge, baserat på våra smärtsamma erfarenheter från detta område.
Ett effektivt och trovärdigt bemötande av terrorismen kräver emellertid också att alla terrorns offer möts med samma sympati och tillmäts samma värde – också om de råkar bo i Tel Aviv eller Jerusalem.
Isaac Bachman
Israels ambassadör i Sverige
Publicerad i SVT Opinion 9 juni 2017
_
Israels UD har en sammanställning av den pågående terrorvågens offer. Senaste noteringen är inte ens en vecka gammal, och gäller den unga gränspolis - tjugotreåriga Hadas Malka - som höggs till döds av en palestinsk terrorist. Sedan terrorvågens utbrott 13 september 2015 har 50 personer mördats och 759 skadats.
Mall För Svenska Mellanösternreportage
- Martin Blecher
50-årsjubiléet av Sexdagarskriget har fått stor uppmärksamhet i svenska medier. Som väntat har många journalister valt att tona ner eller till och med helt ignorera bakgrunden till kriget – mobiliseringen av en kvarts miljon arabiska soldater i Egypten, Syrien och Jordanien, med den uttalade avsikten att driva ut judarna i havet – och istället helt koncentrera sig på ett av krigets ännu olösta konsekvenser. Jag syftar förstås på Israels ockupation av Västbanken, som svenska mellanösternkorrespondenter ju älskar att hata.
Lotta Schüllerqvists påvra alster i Sydsvenska Dagbladet är representativt för det mesta som har skrivits och rapporterats i ämnet de senaste dagarna. En närmare analys av hennes depesch visar hur hon med olidlig förutsägbarhet följer den Mall För Svenska Mellanösternreportage som med få variationer utgör grundbulten för nästan allt som skrivs på svenska om Israel. Låt oss därför helt kort ta en närmare titt på hennes krönika och identifiera de ohederliga metoder och rena lögner som präglar denna mall.
1. ”‘Jag kom hit för att förverkliga en dröm. Men den har förvandlats till en mardröm’, sade fru G, min hyresvärdinna i Jerusalem, när jag just hade flyttat in”.
Redan i Schüllerqvists första mening ser vi ett lysande exempel på det retoriska knepet Anonym Röst Som Uttrycker Mina Känslor: en jude som pliktskydligt avskyr Israel. Vi känner igen detta knep från Cecilia Uddéns vältalige vän, Grönsakshandlaren i Gaza, som ger Uddéns åsikter ett sken av orientalisk autenticitet. Det är fullt möjligt att Schüllerqvists hyresvärdinna ”fru G” är en verklig person. Det är också fullt möjligt att hon är helt uppdiktad. Mer intressant är dock frågan varför detta är den enda israeliska åsikt som Schüllerqvist citerar i hela sin artikel. Är den representativ för det israeliska samhällsklimatet när landet nu uppmärksammar 50-årsjubiléet av det krig som nästan ingen trodde att Israel skulle vinna? Nej. Men det är alltså denna röst som Schüllerqvist väljer att förmedla.
2. ”[M]ycket ha[r] förändrats sedan mitt första besök i Israel i början av 80-talet. Då fanns det inga murar eller checkpoints”.
Ganska snart hittar vi ett exempel på nästa knep: Undvik Fakta Som Inte Passar In I Det Antiisraeliska Narrativet. Schüllerqvist lyckas med konststycket att beskriva sammanbrottet av relationerna mellan Israel och palestinierna utan att nämna PLO. Det är ungefär som att beskriva en våldtäkt utan att nämna våldtäktsmannen. Det vore ju märkligt om mer än 20 år av statsfinansierad palestinsk antisemitisk hatpropaganda inte skulle ha påverkat relationerna mellan folken, men Schüllerqvist nämner alltså inte detta, utan påpekar istället att ”Israels kontroll över de ockuperade områdena har skärpts steg för steg”.
3. ”[N]är Hamas för tio år sedan tog över makten [i Gaza] införde Israel en strikt gränsblockad som stoppade både export och import, med förödande konsekvenser för det lokala näringslivet”.
Här ser vi ett gediget exempel på Använd Förskönande Omskrivningar På Oangenäma Fakta Som Inte Går Att Undvika. När Schüllerqvist nämner Hamas väljer hon förstås att inte förklara att vi här har att göra med en terroristorganisation som har som uttalat mål att förinta Staten Israel. (Det artiga ordvalet ”tog över makten” skulle för övrigt sannolikt ifrågasättas av de palestinier som sländges till döds från höghus av Hamas under maktövertagandet.) Det som hon vill förmedla är att Israels agerande har fått förödande konsekvenser för det lokala näringslivet. När Schüllerqvist beskriver situationen i Gaza är det alltså inte den antisemitiska dödskulten Hamas härjningar som är orsaken till det lokala näringslivets mycket svåra situation, utan Israels försök att skydda sin befolkning från denna antisemitiska dödskult. Och simsalabim förvandlas vitt till svart, och svart till vitt.
4. ”Israel har byggt ett stort antal bosättningar på ockuperat område och flyttat stora delar av sin befolkning dit [—] De är sammanlänkade med ett vägnät som inte får användas av palestinier.”
Ingen svensk mellanösternrapport vore förstås komplett utan att man nämner De Förhatliga Bosättningarna. För att göra dem värre än de är måste man också ljuga lite: Israel har ”flyttat stora delar av sin befolkning dit” – lögn, befolkningen har flyttat dit helt frivilligt; ”de är sammanlänkade med ett vägnät som inte får användas av palestinier” – lögn igen, Lotta; visa oss var detta vägnät existerar. Visa oss! Jag har själv bott på en bosättning på Västbanken i två år utan att någonsin ha sett en väg mellan bosättningar som palestinier är förbjudna att använda. Jag har däremot sett gott om vägar på Västbanken som israeliska medborgare inte får använda, men dem vill Schüllerqvist förstås inte prata om.
5. ”Bosättningarna utgör det främsta hindret för en hållbar lösning på konflikten”.
Det Blir Fred Om Israel Slutar Bygga Bosättningar. Just det, gott folk, om inte de förbannade judarna hade envisats med att bygga hus på Västbanken hade de profeten Jesajas proverbiala vargar för länge sedan bott med hans lika proverbiala lamm. Att judar bor på en (1) procent av Västbankens landareal är alltså enligt Schüllerqvist ett större hinder för en hållbar lösning på konflikten än att palestinska terrorister skär halsen av spädbarn, för att sedan hyllas som hjältar av den palestinska myndigheten; ett större problem än att palestinska terroristen knivmördar 13-åriga flickor i deras sovrum, för att sedan hyllas som hjältar av den palestinska myndigheten.
6. ”De flesta bedömare anser att den så kallade tvåstatslösningen – att upprätta en palestinsk stat vid sidan av Israel – är död. Det alternativ som återstår är en stat för båda folken, vilket förutsätter lika rättigheter för alla medborgare. Annars upphör Israel att vara en demokrati”.
Schüllerqvists avslutande stycke är ett skolboksexempel på De Flesta Bedömare Delar Min Åsikt – utan att nämna vilka dessa bedömare är, eftersom de inte existerar. FN? Nej, FN förespråkar en tvåstatslösning. USA? Nej, USA förespråkar också en tvåstatslösning. EU? Nix. Israel och den palestinska myndigheten? Icke. Eeeeh… Sverige? Nej, till och med Sverige förespråkar officiellt en tvåstatslösning. Alla aktörer med minsta uns av inflytande (och där kan vi förstås inte inräkna Sverige) förespråkar fortfarande en tvåstatslösning. Schüllerqvist delar bevisligen inte denna ståndpunkt: hon gömmer sig bakom det fina ordet ”demokrati” för att förespråka förintelsen av världens enda judiska stat, men hänvisning till att De Flesta Bedömare är av samma åsikt. Trots att ingen aktör av minsta vikt alltså delar denna åsikt.
Paul Widén
Jerusalem
Publicerad på egna Nyheter från Israel 8 juni 2017
Jag hade vaggat ett dött barn av: Salomon Schulman
- Martin Blecher
Det kriget förändrade mitt liv. Sexdagarskriget år 1967 hade jag hellre varit utan. Om någon frågade mig då om jag var jude svarade jag alltid: ateist. Människor lät sig nöjas.
Till en början var entusiasmen över Israels besegrande av de hotande arabstaterna stor även här i Sverige. Som socialist yvdes jag visserligen över den socialistiska statens triumf över reaktionärerna. Nassers Egypten hade redan använt stridsgas i Jemen och Jordanien var en monarki, i mina ögon lika överflödig som det svenska kungahuset. Arabledare hade höjt stridsropet att judarna skulle kastas i havet. De såg kampen mot den sionistiska staten som ett heligt krig. Ingen tog ordet Israel i sin mun.
Palestinagerillan lyckades få över den i väst växande vänstern på sin sida i skuggan av Vietnamkriget. Även jag förstod deras sak och såg fram emot att Västbanken, som dittills varit ockuperad av Jordanien, och Gaza, som stått under egyptisk höghet, äntligen skulle utropas till en palestinsk stat såsom FN påbjudit år 1947.
Israel fortsatte den belägring som Nasser och Hussein inlett redan år 1948. Som vänsterist vände jag mig mot all nykolonialism. Som ateist med judiskt påbrå kände jag mig förpliktigad att ställa mig på de palestinska kamraternas sida. Jag skrev under upprop efter upprop som stödde palestiniernas sak. Den framväxande arabiska marxismen mötte jag med tillförsikt.
Jag fick flera judiska ovänner på kuppen medan många i studentvänstern misstrodde mig och kallade mig för sionist, en negativ synonym för en nykolonialistisk imperialist, men aktade sig för att benämna mig jude. Då skulle de hamna i den antisemitiska fällan.
Mer och mer upprördes jag över de progressiva palestiniernas angrepp på israeliska skolor, bussar eller ensligt belägna kibbutzer där formliga massakrer ägde rum. När det marxistiska DPFLP år 1974 bröt sig in i en skola i den israeliska staden Maalot och mördade 22 skolbarn släcktes mitt hopp.
Då insåg jag som man säger på jiddisch att ”jag hade vaggat ett dött barn”. De förblev inte längre lika goda kålsupare, de två fienderna. Bestialiteten fick alltmer en palestinsk prägel. Fredssamtalen förvandlades till farser som spelades upp för en bedragen omvärld. Jag ville inte ta i konflikten ens med pincett.
Den ideologiska urvattningen av den svenska socialdemokratin på sjuttiotalet tarvade en radikalisering och det mest bekväma var angrepp på den judiska staten. På kuppen fick man nya affärskontakter i Mellanöstern. Dessutom den ideologiska fernissa i Fatahs tappning med vilken man kunde dölja sin egen politiska uddlöshet.
Jag bor inte längre i mitt barndoms Sverige. Det ständiga ifrågasättandet av mitt förhållande till Israel har också blivit min vardag. Det genomsyrar samhället från dess toppar till medelklassens backlash.
Mina vänner finns här och håller mig kvar i landet - annars hade jag vigt mitt liv åt en kibbutz som andas medmänsklighet. Det förakt jag förnimmer här kommer plågsamt ofta från den vänster som jag en gång givit mitt idealistiska hjärta. Min nuvarande smärta har sina rötter i det sexdagarskrig vars följder sakta omformade mitt politiska medvetande.
Salomon Schulman
Publicerad i Sydsvenskan Kultur 8 juni 2017
Israels seger 1967 är värd att fira
- Martin Blecher
Israeler firar att det är 50 år sedan Sexdagarskriget - och de har god anledning att fira. Den segern räddade oss från undergång, och återförenade vår heligaste stad. I slutänden gav den oss också fred med Egypten och Jordanien, och en strategisk allians med USA. Palestinierna å sin sida sörjer ett halvt sekel av lidande. De hävdar att Israels ockupation av Västbanken och Gaza utsatt dem för kolonisering och förvägrat dem medborgarskap.
Sexdagarskriget har visserligen format det moderna Mellanöstern, men kriget kan inte ensamt förklara de stora skillnaderna i hur israeler och palestinier uppmärksammar dess årsdag. Klyftan kan bara förklaras av händelser som inträffade före kriget. Den israelisk-palestinska konflikten inleddes långt före 1967. Tre viktiga årtal är 1917, 1937 och 1947. Dessa årsdagar kan lära oss mycket om konfliktens ursprung, och varför fred visat sig så svåruppnåeligt.
I november är det ett århundrade sedan Storbritannien, inför det turkiska nederlaget i Mellanöstern, utfärdade Balfour-deklarationen. Deklarationen, stödd av Nationernas Förbund [dåvarande FN], lovade att skapa ett ”nationellt hem för det judiska folket” i Palestina. Storbritannien förband sig inte att skapa en judisk stat i hela Palestina - det nationella hemmet kunde vara pyttelitet - och man lovade att upprätthålla ”medborgerliga och religiösa rättigheter för existerande icke-judiska grupper”. Ändå förkastades dokumentet våldsamt av palestinierna. Jerusalems välkände borgmästare Musa al-Husayni sa att den arabiska sidan aldrig skulle acceptera ”en sådan nation”.
I år firar israelerna även att Balfour-deklarationen fyller 100 år, eftersom dokumentet formaliserade det internationella samfundets erkännande av en judisk nation, och dess tretusenåriga samhörighet med sitt hemland. Men deklarationen sörjs av palestinierna - deras ledare har rentav uppmanat britterna att be om ursäkt. Idag, precis som 1917, ser de inte judar som ett folk med rätt till ett nationellt hemland, utan som en religiös grupp. En grupp som under stora delar av islams historia dessutom varit en underlägsen sådan. Om man förstår denna verklighet är det lättare att också inse varför arabiska upplopp mördade palestinska judar på 1920-talet, skändade synagogor, och utplånade de urgamla judiska samhällena i Hebron och Safed.
Trots att den arabiska sidan konsekvent avvisade den judiska identiteten, så erkände det sionistiska ledarskapet att de palestinska araberna var ett folk med rätt till självstyre. Det erkännandet kodifierades för 80 år sedan, i juli 1937, när den brittiska Peel-kommissionen delade upp Palestina i separata judiska och arabiska stater. Trots att judarna bara tilldelades en tredjedel av landytan, stöddes planen av den sionistiske ledaren David Ben-Gurion. Araberna avvisade förslaget, och förklarade att den enda acceptabla lösningen skulle vara ’ett fullständigt upphörande av experimentet med ett judiskt nationellt hem’. På grund av det arabiska trycket skar britterna av nästan all judisk immigration till Palestina, och stängde därmed den europeiska judenhetens sista flyktväg från Hitler.
Slutligen, år 1947, efter att sex miljoner judar mördats i Europa, agerade FN. I höst markerar november 70-årsminnet av att generalförsamlingen antog den delningsresolution som avsåg skapa självständiga arabiska och judiska stater i Palestina.
Det sionistiska ledarskapet antog FN:s delningsplan, välkomnade att FN erkände det judiska folkets rättigheter, och respekterade även arabiska anspråk. Men de palestinska araberna å sin sida förkastade ännu en gång tanken på ett judiskt folk och en judisk självständighet. Deras ledare, Haj Amin al-Husseini, en av nazisternas samarbetspartners som mötte Hitler för att be honom utvidga sina anti-judiska ambitioner även till Mellanöstern, svor att araberna inte bara skulle blockera delningen utan också ”fortsätta slåss tills sionisterna utplånats”. Och visst kämpade de. De utsatte judiska bussar för bakhåll, och offentliga byggnader för bilbomber. Arabiska miliser belägrade det judiska Jerusalem, och förvägrade 100.000 civila tillgång till mat och vatten.
Men judarna slog tillbaka. Hundratusentals palestinska araber blev flyktingar. Historiker diskuterar orsaken till, och dimensionerna av, det palestinierna benämner ”Nakbah”, eller ”katastrofen”, men dessa tragedier hade aldrig inträffat om araberna i Palestina accepterat delningen. Istället stöttades deras oförsonlighet av arabstaterna, som också invaderade Israel så snart staten utropades.
Över en natt förändrades det som varit en konflikt mellan arabiska och judiska palestinier till den arabisk-israeliska konflikten. Den tvåstatslösning som två gånger förkastats av palestinierna - 1937 och 1947 - glömdes bort när Egypten ockuperade Gazaremsan, och Jordanien annekterade Västbanken. Ändå visade palestinierna inget intresse av att upprätta någon självständighet i dessa områden. Istället avvisade man tanken på ett Israel inom några gränser över huvud taget. ”Vi skall förstöra Israel och dess invånare” svor Ahmed Shukairy, PLO:s ordförande, inför Sexdagarskriget.
Israels chockseger över tre arabiska arméer öppnade paradoxalt nog för genombrott. Israel accepterade principen om land-för-fred, som återfinns i FN-resolution 242, och återförenade Västbanken med Gazaremsan under sitt styre. Ändå fortsatte palestinska terrorgrupper sitt arbete med att försöka utplåna Israel genom storskaliga terrorattacker. När Egyptens president Anwar Sadat besökte Jerusalem i november 1977 - ytterligare ett jubileum för övrigt - så hotade PLO:s ordförande Yassir Arafat varje palestinier på de palestinska områdena som stöttade initiativet. Palestinier som öppet stödde Sadat sköts. PLO försökte omintetgöra det efterföljande fredsavtalet genom att utföra Kustvägsmassakern [the Coastal Road Massacre] som dödade 38 israeler, varav 13 var barn.
Men PLO kunde inte stoppa freden. Israel försonades med Egypten 1978 och senare med Jordanien 1994, vilket åter förändrade den arabisk-israeliska konflikten till en israelisk-palestinsk. Försöken att ta itu med detta komplicerades tveklöst av att man upprättade israeliska bosättningar, men dessa svarade aldrig för mer än en bråkdel av de palestinska områdena, och slutligen accepterade PLO resolution 242 och skrev under Osloavtalen med Israel. Avtalen skapade den Palestinska Myndigheten, och ledde år 2000 till ett amerikansk-israeliskt erbjudande om en statsbildning i Gaza, östra Jerusalem och nästan hela Västbanken. Men palestinierna avvisade förslaget med en våldsvåg som dödade och lemlästade tusentals - precis som de gjorde 1937 och 1947. Anledningen till detta var inte 1967 utan 1917.
På grund av arvet från 1917 - palestiniernas vägran att erkänna det judiska folkets existens och rättigheter - ignorerade den palestinske presidenten Abbas 2008 ett ännu mer generöst erbjudande om att upprätta en stat på Västbanken och Gaza. Och av samma anledning ledde Israels tillbakadragande från Gaza 2005 - med upplösningen av 21 bosättningar - inte till fred, utan till att tusentals terrorraketer avfyrades mot israeliska städer.
På grund av 1917 har Abbas betalat över en miljard dollar till terrorister under de senaste fyra åren, och namngivit offentliga torg och skolor efter Dalal Mughrabi, mannen som utförde Kustvägsmassakern.
Och på grund av 1917 fruktar israeler att palestinier skall bemöta framtida erbjudanden om statsbildning på mark som erövrats 1967 på ungefär samma sätt som de gjorde 1937 och 1947.
Konflikten handlar inte om land som Israel erövrade 1967. Konflikten handlar om huruvida en judisk stat överhuvudtaget har rätt att existera i Mellanöstern. Som herr Abbas offentligt förklarat: ”Jag kommer aldrig att acceptera en judisk stat”.
Den här veckan hör vi mycket om ockupation och bristen på palestinsk självständighet. Här är Israels policy tydlig: man vill inte styra över andra och är redo att omedelbart inleda förhandlingar. Men så länge det palestinska ledarskapet bara pratar om en tvåstatslösning, och inte uttalar att de strävar efter ”två stater för två folk” och därmed bekräftar såväl det judiska som palestinska folket, och bådas rättigheter - så länge kommer konflikten tragiskt nog att fortsätta. Det är bara genom ömsesidigt erkännande som israeler och palestinier båda kommer att kunna fira, snarare än sörja, framtida årsdagar.
Michael B Oren
Israels biträdande minister för diplomati. Historiker och författare till boken ”Six Days of War: June 1967 and the Making of the Modern Middle east”.
Debattartikel publicerades i New York Times 4 juni 2017 (Israel’s 1967 Victory Is Something to Celebrate)
KD-riksdagsman vill sätta press på Palestinabistånd
- Martin Blecher
Sverige bör följa Norges exempel och markera mot glorifieringen av palestinska terroraktioner. Det anser Mikael Oscarsson, riksdagsledamot (KD), som kan tänka sig dra in det svenska biståndet.
Som Dagen tidigare berättat har ett nyöppnat kvinnocenter på palestinska Västbanken namngetts efter Dalal Mughrabi. Hon var en kvinnlig terrorist som vid en attack mot en buss i Israel 1978 dödade 37 civila, varav 13 barn.
I fredags krävde det norska utrikesdepartementet att de biståndspengar som gått iväg till "Martyr Dalal Mughrabi Center" betalas tillbaka och att alla officiella norska kopplingar till centret tas bort.
Norge gör helt rätt, enligt Mikael Oscarsson. Även den danska utrikesministern Anders Samuelsen har begärt att det danska Palestinabiståndet ska ses över, rapporterar Times of Israel.
– Det är hög tid att Sverige sätter press på Palestina. Sverige är en stormakt i regionen när det gäller bistånd och kan spela en roll, om vi vill det. Då måste man från svensk sida våga ta upp sådan här exempel.
"Ta itu med antisemitism"
Glorifiering av personer som utfört olika terrorattacker mot Israel är vanligt på det palestinska området. Det finns ett 30-tal center och skolor, fotbollsturneringar med mera som är namngivna efter ”martyrer”.
– Det går inte att fortsätta betala ut enorma summor till palestinska myndigheten när pengarna går till terrorism. Ska vi komma någonstans med fredsprocessen måste vi ta itu med antisemitismen i Mellanöstern, säger Mikael Oscarsson.
Under sommaren sker budgetarbetet i regeringskansliet inför 2018 och innan dess bör man ha snabbförhandlat med palestinierna om biståndsstödet, anser Oscarsson.
– Lyssnar de inte kan man ta till den hårda vägen, men vad jag förstår har regeringen inte ens börjat kräva motprestationer.
Han hänvisar till fredsprocessen i Nordirland, där det kom till en fredsprocess först när man fick bort hatpropagandan.
Diskuterade med ministern
Mikael Oscarsson diskuterade i slutet av april Palestinafrågan i riksdagen med biståndsminister Isabella Lövin (MP). Det handlade om att palestinska barn i skolan lär sig intolerans, hat och våld riktat mot de judiska grannarna. Mikael Oscarsson gav flera sådana exempel.
I det fallet klargjorde Isabella Lövin att hon till fullo delar avståndstagandet mot hatpropaganda.
– Det är inte vägen framåt, sa hon.
Men hon efterlyste från Oscarssons sida även ett avståndstagande från den israeliska ockupationen och det faktum att Israel vid flera tillfällen rivit institutioner som byggts med svenska biståndsmedel.
I fråga om skolundervisningen hade hon större förtroende för de palestinska myndigheterna än Mikael Oscarsson, bland annat därför att FN:s olika organ samt en kommitté, där både israeler och palestinier ingår, regelbundet granskar undervisningen.
500 miljoner kronor
Det svenska biståndet till Palestina uppgår till cirka 500 miljoner kronor per år.
Hasse Boström
Nyhetsartikel i tidningen Dagen publicerad 1 juni 2017
_
Dagen har flera aktuella artiklar på samma tema:
Diakonias partner sponsrade palestinskt kvinnocenter [som namngavs efter en terrorist]
Norge kräver att få tillbaka Palestinabidrag
Se även Palestinian Media Watch (4/6):
Denmark cancels aid to NGO, demands funding be returned following PMW story on its terror glorification
- Danish Foreign Minister: "I am outraged that the [Palestinian NGO] WATC, which claims to work for human rights, has not only glorified a terrorist but also abused the trust of a generous people like the Danish... Therefore, we will now also demand that the WATC return the Danish aid"
- PA Foreign Ministry criticizes UN for condemning the name of the center and calls on the UN "to stop expressing the surprising and unacceptable positions and statements that the UN Secretary-General's office made... on the pretext that it bears the name of Martyr Dalal Mughrabi... These [UN] responses chose to adopt the Israeli narrative and terminology"
- Head of village council repeats name won't be changed, they'd rather return the money than give in to "conditional funding"
Rödgrönas svek mot antisemitismens offer
- Martin Blecher
Antalet våldsbrott med antisemitiska förtecken tilltar i Europa. Terroristattacker som de i Toulouse, Bryssel, Paris och Köpenhamn var samtliga riktade mot judar, av det enda skälet att de var judar.
Utvecklingen går åt fel håll även i andra avseenden när det gäller spridning av antisemitiska föreställningar. Förföljelse och trakasserier mot personer med judisk bakgrund ökar i flera av EU:s medlemsländer.
Med anledning av denna utveckling röstade Europaparlamentet i dag om en resolution som rör antisemitismen i Europa. Syftet med resolutionen är att enas om en gemensam europeisk definition av antisemitism och i ökad utsträckning använda de europeiska institutionerna för informationsgivning och mellanstatligt utbyte av erfarenheter i kampen mot antisemitism.
Det är ingen hemlighet att situationen i Sverige är djupt oroande i det här avseendet. Tidigare i våras stängde synagogan i Umeå efter en längre tid hot och hat. I Malmö riskerar personer med judisk bakgrund att trakasseras och hånas om de bär ett smycke eller en halskedja med Davidsstjärnan.
I rapporten "Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige" larmade den statliga myndigheten, Forum för Levande historia, redan 2005 om den utveckling som vi nu ser. Speciellt illavarslande är enligt rapporten de antisemitiska föreställningar som finns hos de muslimska grupperna i Sverige.
Av rapporten framgår att 39 procent av vuxna muslimer i Sverige har antisemitiska åsikter, bland gymnasieelever från muslimska länder är siffran 55 procent.
Sett i ett europeiskt perspektiv är situationen i Sverige allvarlig, men inte unik. Europeiska unionens Byrå för grundläggande rättigheter publicerade 2013 en av de mest omfattande europeiska undersökningarna av upplevd antisemitism i unionens medlemsländer. 6 000 personer med judisk bakgrund deltog och resultatet var skrämmande.
Mer än en femtedel av de tillfrågade hade egen erfarenhet av antisemitiska incidenter under det senaste året. Och än värre; 29 procent övervägde att emigrera av den anledningen. Detta var fyra år sedan – sedan dess har situationen inte förbättrats.
Kunskapsspridning och upplysning är viktiga EU-verktyg i kampen mot antisemitismen. Samtidigt har de här verktygen saknat udd därför att en gemensam europeisk definition av antisemitism under lång tid har saknats.
Genom resolutionen i Europaparlamentet korrigeras nu detta, medlemsländerna och EU:s institutioner uppmanas att tillämpa den arbetsdefinition av antisemitism som utarbetats av den ansedda organisationen International Holocaust Remembrance Alliance.
Detta är i grunden positiva nyheter, än mer positivt skulle det ha varit om alla partigrupper i Europaparlamentet hade ställt sig bakom hela innehållet i resolutionen. Så blev det nu inte eftersom den Gröna gruppen, med svenska Miljöpartiet i spetsen, tryckte på nej-knappen.
Med stöd av parlamentets kommunister och vissa socialdemokrater röstade miljöpartisterna emot den gemensamma europeiska definitionen av antisemitism på grund av att den "begränsar yttrandefriheten". I sak är detta fel eftersom resolutionen inte är juridiskt bindande och eftersom det finns tydligt formulerat i texten att kritik mot Israel inte är lika med antisemitism.
Det är väl känt att fientligheten mot Israel sitter djupt i svenska vänsterkretsar, det är också bekant att Miljöpartiet har en partikultur där islamism och islamister känner sig hemma.
Det är i sig rätt bedrövligt, än mer bedrövligt blir det när dessa faktorer samverkar i ett agerande som de facto blir ett allvarligt svek mot antisemitismens offer.
Lars Adaktusson
Europaparlamentariker (KD), ordförande Vänskapsförbundet Sverige-Israel
Debattartikel publicerad i Dagen 1 juni 2017
Lars Adaktussons egen sida:
http://adaktusson.eu/
_
Se även Judiska Centralrådet i Sveriges pressmeddelande som skickades ut inför parlamentets omröstning: Svenska EU-parlamentariker bör anta ny definition av antisemitism
Avskedstal hos Handelskammaren Sverige-Israel
- Martin Blecher
Ambassadör Bachman inledde med att tacka Handelskammaren för dess goda arbete och önskade nyvalde ordförande Gösta Ärnborg lycka till. Handelsrelationerna är den positiva delen vad gäller de bilaterala relationerna mellan Sverige och Israel men tyvärr är det inte ambassaden som ansvarar för den utan det är, under de senaste 18 åren, handelsavdelningens chef Roberth Friedman.
Bachman gläds över att det går så bra på handelssidan och att det finns ett så stort intresse och utbyte på tech-sidan men han är däremot inte så glad över det konsekvent används två olika språk från den svenska politikens sida.
Mycket händer på handelssidan – Volvo, Ericsson, Klarna, H&M och IKEA är endast några av alla de svenska företag som verkar i Israel. Det fungerar utmärkt – det är på den politiska sidan som sakerna inte alls fungerar.
Ambassadören har nu varit i Sverige i fem år och åker hem till hösten. Han säger att han förvånades över hur Israel behandlades i det offentliga rummet då han kom till Sverige första gången. Det finns ett sorts överenskommet socialt klimat och att avvika det allra minsta från detta är svårt, till och med i små sociala sammanhang. Det stämmer inte överens med den pluralism och liberalism Sverige så gärna annars vill förmedla. ”Israel blir ständigt demoniserat i Sverige och det handlar inte om paranoia när regeringen, kyrkan och media är efter dig”, säger Bachman. Detta har även lett till att Sverige nu för första gången börjar allvarligt ifrågasättas i Israel.
Många tror att erkännandet av Palestina är problemet, men det är det inte. Ambassadören berättar att han haft ett längre möte med statsminister Löfven angående beslutet. Vid mötet framfördes åsikten att man inte kommer döma Sverige för det beslutet utan istället bedöma Sverige utifrån hur arbetet utvecklar sig. Resultatet vet ju tyvärr alla om idag, det har endast blivit värre.
”Vad som är djupt oroande är att det i princip inte finns någon opposition”
Samarbetet mellan opposition och regering i Sverige är bättre än vad den är inom koalitionen i Israel. Palestinabeslutet var en formalitet och i protesterna som följde handlade det huvudsakligen om tekniska aspekter. Grundfrågan – är det här bra eller dåligt för fredsprocessen, diskuterades inte över huvud taget.
– Vi har fortfarande bilaterala relationer. Den 8:e maj åker chefen för svenska UD:s mellanösternenhet, MENA, till Israel. Erkännandet var inte en så stor sak som man skulle kunna tro, däremot är uttalanden som det om ”utomrättsliga avrättningar” enormt stort. Mitt i en terrorvåg är det detta vi möts av. När Israel försvarar sig självt mot knivhuggande terrorister blir vi anklagade för ”utomrättsliga avrättningar”. Vad Israel än gör så gör Sverige det till något negativt. Man anklagar offret för palestinsk terrorism. När vi begraver våra döda anklagar ni Sverige oss för ”utomrättsliga avrättningar”.
Man står på säker mark vad gäller att attackera Israel. Skulle man vara resonlig eller till och med positiv går man in i ett minfält – och ingen politiker vill gå in i ett minfält. Sveriges FN-ambassadör levererar vansinniga anklagelser mot Israel men nämner inte ens Palestina. Samtidigt som USA försöker fokusera på andra, mycket värre, konflikter i världen väljer Sverige att framföra ett tal där lejonparten handlar om konflikten mellan palestinierna och Israel.
Det talades från svenska UD om hur EU-länderna i Unesco bröt ”mot konsensus” i samband med omröstningen den 2 maj 2017 då Sverige röstade ja till ännu en anti-israelisk resolution. Faktum är att det var endast Sverige som bröt mot denna konsensus då det var det enda europeiska land som röstade för förslaget.
Israel är en minoritet vilket i Mellanöstern betyder att man blir jagad. I dag är vi dock en stark minoritet som kan försvara sig. För Israels grannar betyder det att det blir både kostbart och kännbart om man försöker ge sig på landet. Det kan på många sätt liknas vid den svenska försvarsdoktrinen som man i så många år uppbar gentemot Sovjet.
– I Sverige har Staten Israel haft lite av en resa – från att bli idealiserad av socialdemokratin till att bli demoniserad. Idag är det många som inte ens vågar träffa mig eftersom det ”kommer vara dåligt för min karriär”.
Det skiljer mycket mellan handel och politik vad gäller Israel. Vi kan bara hoppas på att det svenska sättet att bedöma Israel även politiskt blir lite mer nyanserat i framtiden och att svenska regeringar i alla fall försöker förstå Israels verklighet.
Isaac Bachman
Israels ambassadör i Sverige
Talet återges som ambassadbloggen Israel idag, där det postades 30 maj 2017
Arabvärldens ledare planerade att utplåna Israel under Sexdagarskriget
- Martin Blecher
Under 1967 års krig kom Israel över egyptiska och jordanska dokument som visade att det fanns tydliga order att utplåna civilbefolkningen. Ändå finns det en del akademiker som förvränger fakta, så att det skall se ut som om det var araberna som var offer, och Israel som attackerade. Här följer den verkliga historien.
Sexdagarskriget är omskrivet, och många försök görs att förändra bilden av vad som verkligen hände. Revisionisterna påstår att Gamal Abdel Nassers Egypten saknade såväl avsikt som förmåga att slåss mot Israel.
Det är visserligen sant att han uttalade hotelser, Det är sant att han sände fler och fler militära divisioner till Sinai. Det är sant att han utvisade FN:s observatörer. Det är sant att han uppviglade massorna i arabiska länder. Det är sant att de arabiska regimerna skramlade med sina vapen och förberedde för krig. Det är sant att han stängde Tiran-sundet. Det är sant att Israel belägrades i söder. Det är sant att detta var ett tydligt brott mot internationell lag. Det är sant att detta utgjorde ”casus belli” (en krigshandling) enligt folkrätten.
Men inget av detta spelar någon roll, eftersom det finns någon slags överliggande mytbildning som förpliktigar de progressiva krafterna att befria araberna från ansvar och istället rikta anklagelserna mot Israel. Och vem behöver fakta om man redan bestämt sig? För enligt gällande bild av konflikten så hade Israel ändå tänkt att expandera, och passade på när tillfället kom. Olika forskare förvränger fakta i ett försök att göra den arabiska sidan till offer och Israel till förövare.
Ursäkta att vi vann
Jag var ett barn som gick i grundskolan. Jag minns rädslan, en svår rädsla. Det fanns inga skyddsrum i huset där jag bodde, och eftersom det var uppenbart att det skulle bli bombanfall, så grävde vi gropar på gården.
Ibland påminns vi om ljudet av åska från Kairo och hoten mot vår existens. Men det var i själva verket ännu mer allvarligt än så. Såväl Arabförbundet som ledarna i alla våra grannländer meddelande klart och tydligt att planen var utplåning. Jag upprepar: Utplåning. Bara arrogant prat? Med tanke på hur den arabiska och muslimska världen ständigt utförde massakrer inom och mellan sina länder, var det rätt uppenbart att det de gjorde - och gör - mot sig själva skulle de även kunna göra mot Israel.
Därför måste vi komma ihåg en sak: Alternativet till seger var utplåning. Så förlåt oss så mycket för att vi vann. En ockupation utan utplåning är nämligen att föredra framför en utplåning utan ockupation.
‘Our goal is clear: To wipe Israel off the map’
De arabiska staterna accepterade aldrig staten Israels existens. Inte för ett ögonblick. Trots att det inte fanns någon ockupation mellan åren 1949 och 1967, så skapades ingen palestinsk stat, eftersom arabvärldens ledare inte ville ha en stat till. De ville ha Israel. Detta försökte de aldrig dölja.
Den nya fasen inleddes 1964. Arabförbundet samlades i Kairo med anledning av en vattenkonflikt, och tillkännagav att: “... collective Arab military preparations, when they are completed, will constitute the ultimate practical means for the final liquidation of Israel.”
Det gick två år, och sen sa dåvarande försvarsministern Hafez Assad (som senare blev Syriens president): "Strike the enemy’s settlements, turn them into dust, pave the Arab roads with the skulls of Jews.” Och för att skingra varje tvivel tillade han: "We are determined to saturate this earth with your (Israeli) blood, to throw you into the sea.”
Nio dagar innan kriget bröt ut sa Nasser: “The Arab people want to fight. Our basic aim is the destruction of the State of Israel.” Det gick två dagar, sen fyllde Iraks president Abdul Rahman Arif på med fler hotelser: “This is our chance…our goal is clear: To wipe Israel off the map.”
Två dagar innan kriget bröt ut sa PLO:s grundare och ledare Ahmad Shukieri att: “Whoever survives will stay in Palestine, but in my opinion, no one will remain alive.” Ja, så såg det ut. Tror någon fortfarande på allvar att det där bara var tomma ord? Tror någon verkligen att deras avsikt var att införa en upplyst ockupation? Tror någon att det INTE skulle ha utförts en masslakt likt den som Egypten utförde i Jemen, och senare i Biafra?
Hussein: Ingen order om utplåning. Så vitt jag vet.
För att förstå att det inte rörde sig om tomma ord, kan det vara bra att känna till ett möte som efter kriget hölls mellan Israels Londonambassadör Aharon Remez och Storbritanniens utrikesminister George Brown. Remez berättade att Israel erövrat dokument från den jordanska armén, som var från 25 och 26 maj, ungefär två veckor innan kriget bröt ut. Dokumenten innehöll order att utplåna civilbefolkningen i de samhällen man planerade att ockupera. Vid den här tiden trodde man att det faktiskt skulle ske.
Remez sa att det inte var känt huruvida Hussein kände till dessa befallningar, men att de var snarlika de förintelseorder som utfärdats av den egyptiska armén. Dessa uppgifter förekommer i såväl Michael Orens bok om sexdagarskriget, som i Miriam Joyces bok om Husseins förbindelser med USA och Storbritannien, samt i Dr Moshe Elads bok (”Core Issues in the Israeli-Palestinian Conflict”). Först förnekade Hussein rakt av att några sådana order funnits, men la senare till ”så vitt jag vet”.
Tydliga och enkla fakta.
Dagarna gick. Hoten eskalerade. Fler och fler trupper sändes till Sinai. Fler arabländer anslöt till krigsalliansen. Det är oklart huruvida Nasser verkligen ville ha ett krig, skrev Oren i sin bok. Men Nasser och arabländerna gjorde allt som stod i deras makt för att förvärra situationen. Nassers aptit fortsatte öka, och direkt efter att han blockerat sundet, deklarerade han “If we managed to restore the conditions that existed before 1956 (the Straits of Tiran are blocked), God will surely help us and urge us to restore the situation that existed in 1948.”
Yitzak Rabin, som då var chef för IDF:s generalstab, sa till regeringen att: “it will be a difficult war… There will be many losses.” Han uppskattade att 50.000 människor skulle dödas. Och Oren, som läst nästan alla dokument där hemligstämpeln lyfts, skriver: “The documentation shows that Israel wanted to prevent a war with all its might, and that up to the eve of the battles it tried to stop the war in every possible way—even at a heavy strategic and economic cost for the state.” Så ser fakta ut. Med de som försöker förvanska historien vinner.
Den politiska debatten om Israels kontroll över de palestinska områdena har lett till en situation där politiska ståndpunkter stör forskningen. Den politiska debatten är viktig. Den är självfallet legitim. Men det finns inget behov av att skriva om historien för att motivera en politisk hållning. Det borde vara tvärtom: fakta borde påverka politiska åsikter. Och fakta är väldigt klara och tydliga: Arabstaternas ledare nöjde sig inte bara med att utlova en kommande förintelse - de lät till och med förbereda operativa order.
Ben-Dror Yemini
Op-ed publicerad i YnetNews 29 maj 2017 (Arab leaders did plan to eliminate Israel in Six-Day War)
Yemini är en israelisk journalist. Mer om honom på Wikipedia
Israel är varken mer eller mindre av en kolonialskapelse än andra länder!
- Martin Blecher
Svar på (”50 år av ockupation är nog” 23/5)
Den första meningen i Gunnar Olofssons insändare lyder så här: År 2017 markerar 100-årsminnet av kampen för frihet och oberoende i Palestina, och 50 år av ockupation av det kvarvarande palestinska territoriet.
Redan här sker en tankevurpa av Olofsson. Om 2017 markerar 100-årsminnet av kampen för frihet och oberoende i Palestina (märk väl här ordvalet. Inte 100 år av kampen för frihet och oberoende för den nationella rörelsen sionism som Balfourdeklaration verkligen åsyftade) och 50 år av ockupation av Palestina måste man fråga, med anledning av Olofssons eget formulerande, 50 år av ockupation vem området tillhörde före 1967 och varför Olofsson utelämnar detta. Det är inte bara argumentsvrängning, intellektuell slapphet utan ohederlighet från Olofsson.
Oavsett vad Olofsson tycker om Israels bildande är landets grundande minst lika legitimt som dagens Irak, Libanon, Syrien med flera stater för att inte nämna Pakistan och Indien. Israel är varken mer eller mindre av en kolonialskapelse än ovanstående länder men naturligtvis beror det på vilken lens man tittar i.
Olofsson skriver vidare att 750 000 palestinier fördrevs och etniskt rensades. Det förekom viss fördrivning, såväl som etnisk rensning, det sistnämnda från bägge hållen. Man kan dock inte komma ifrån den främste forskaren på området Benny Morris som konkluderar att den största anledningen till den palestinska flyktingvågen var…. resultat av ett krig. Det är knappast något nytt i Israels och Palestinas situation. Exempelvis fördrevs 13 miljoner när kriget mellan Indien och Pakistan bröt ut vid ungefär samma tidsintervall.
Jag tror majoriteten av världens befolkning vill ha två, fredliga, stater sida vid sida precis som Gunnar Olofsson önskar. Jag är också av den förhoppningen och önskan. Men Gunnar Olofsson gör klokast i att se vad som händer i regionen i övrigt och inte bara erkänna en stat på grund av dubiösa anledningar.
Martin Blecher
Insändare publicerad i Hela Hälsingland 27 maj 2017
Israel het fråga när Equmeniakyrkan möts
- Martin Blecher
Drygt 600 ombud för närmare 300 församlingar i Equmeniakyrkan samlas på onsdagskvällen till kyrkokonferens på Tånga Hed utanför Vårgårda i Västergötland. En fråga på dagordningen är hur samfundet ska förhålla sig till konflikten mellan Israel och Palestina.
Kyrkokonferensen är Equmeniakyrkans högsta beslutande organ, och samlas i år för sjätte gången sedan Metodistkyrkan i Sverige, Svenska baptistsamfundet och Svenska missionskyrkan gick samman 2011.
Liksom förra året innehåller dagordningen en punkt som handlar om hur samfundet ska förhålla sig till konflikten mellan Israel och Palestina, och om hur den ska beskrivas.
Upprinnelsen är två snarlika motioner inför förra kyrkokonferensen: en från Uppsala missionsförsamling och en från 57 medlemmar från Equmeniakyrkan Växjö, Alvesta missionskyrka och Ansgarskyrkan Lidingö.
Motionärerna ville bland annat "rekommendera församlingar och enskilda att avstå från transaktioner med koppling till av Israel ockuperat område i Palestina", och "uppmana de politiska partierna i Sverige att verka för en tillämpning av internationell lagstiftning som omöjliggör ockupation".
Men i stället för att läggga fram motionerna för diskussion och beslut, bad kyrkostyrelsen ombuden att ställa sig bakom ett uttalande som Kyrkornas världsråds exekutivkommitté kom med 2015.
Här nämns vare sig bojkott eller handel. Däremot slår man fast att Israels ockupation av tilltänkt palestinskt område är "det grundläggande hindret för fred" och slår ner på Israels bosättarpolitik.
"Ett upphörande av ockupationen är en nödvändig grund för en långvarig, hållbar och rättvis fred i det heliga landet. Fortsatt bosättningspolitik och brist på respekt för tidigare överenskommelser leder till ökad brist på hopp och tillit samt blir till skada för båda folken", står det bland annat.
Det uttalandet kunde inte kyrkokonferensen ställa sig bakom utan vidare, och ärendet återremitteras till kyrkostyrelsen, som inför årets kyrkokonferens öppnar för en diskussion inom ramen för samfundets konsensusförfarande.
– Vi har redan provat majoritetsvägen och det har inte riktigt fungerat i den här frågan, säger Andreas Möller, ledamot i kyrkostyrelsen.
– Hos oss är det inte konstigt att en församling arbetar jättehårt för det här med att inte handla varor producerade på ockuperat område, medan en annan församling arbetar lika hårt för Israels sak. Men det blir väldigt besvärligt om man ska försöka enas om något sådant.
En församling som tycker att kyrkokonferensen inte ska fatta några nya beslut i frågan om Israel och Palestina är Donsö Missionsförsamling.
Församlingen kommer till Vårgårda med ett yttrande där de yrkar avslag på både motionerna från 2016 och på kyrkostyrelsens förslag till uttalande samma år.
– Dels tycker vi att det här är en alldeles för stor och komplex fråga för att behandla i en kyrkokonferens, inte minst för att det finns en stor spännvidd inom samfundet, säger pastor och föreståndare Pelle Marklund.
– Dessutom har vi redan tagit ett beslut på 2013 års kyrkokonferens om att stödja de kristna i Mellanöstern, och vi menar att det är tillräckligt för oss som kyrka.
Församlingen passar i sitt yttrande på att efterlysa mer samarbete med de messianskt troende i Israel.
– I de samarbetsorgan som Equmeniakyrkan finns med i är arbetet i stort riktat mot palestinska kristna, och det är något som vi tycker är bra och ska fortsätta. Men vi tycker att vi också ska försöka hitta kanaler för att stödja messiastroende judar, säger Pelle Marklund.
– Personligen menar jag att det finns en lösning på konflikten, och det är Jesus.
Artikeln har tidigare publicerats i Världen Idag
Fler artiklar
-
December 2023
- Julbrev från Adaktusson 22 dec 2023 2023-12-22
-
Oktober 2023
- Video från digital föreläsning med en av världens främsta experter på Hamas. 2023-10-21
- Ett opinionsmöte för stöd till Israel arrangeras på söndag på Norrmalmstorg i Stockholm. Arrangören uppger sig vara vänskapsförbundet i Stockholm. 2023-10-14
- Film från Israelmanifestation Norrmalmstorg Stockholm 11/10 2023 2023-10-12
- Manifestation för Israel 11 oktober 2023 2023-10-10
-
September 2023
-
Juni 2023
-
Maj 2023
-
April 2023
- Vänskapsförbundet tipsar 2023-04-29
- Landet som fyller 75 - Finns det ett Israel som kan definieras bortom konflikt och oro? 2023-04-29
- Avsaknaden av det historiska perspektivet i frågor som rör den israeliska samhällsdebatten är ett stort problem 2023-04-21
- 36 miljarder i svenskt Palestinabistånd har inte ökat chanserna för en tvåstatslösning 2023-04-21
- Så kan Israel vara med och lösa Europas energikris 2023-04-18
- Lögner om Tempelberget utlöser våld mot judar 2023-04-15
- Att uppvigla fyller bara syftet om man tillåter sig att uppviglas 2023-04-14
- Israel äger rätten att försvara sig 2023-04-14
- Allt stöd till Hamas förbjuds i ny fatwa 2023-04-09
- Replik: För Palestina- eller bara emot Israel? 2023-04-07
- Det ständigt flukturerande Israel gör det omöjligt att uppleva landet som tråkigt 2023-04-02
-
Mars 2023
- Att lära världen om fördelarna med cannabis 2023-03-25
- Debatten om israeliska rättsväsendet- frågor & svar 2023-03-12
- Kritik mot Amnestys affischer i Stockholm när flicka bär "palestinasmycke" 2023-03-12
- Reformeringen av rättsystemet - nyansering mår vi alla bäst av 2023-03-10
- Inbjudan och information om Vänskapsförbundets kongresshelg i Västerås 15-16 april 2023 2023-03-09
- Svenska och israeliska universitet i samarbete 2023-03-09
- En robot som kan lukta: Ny israelisk teknik kan vara en game changer 2023-03-05
- Resan från 'icke demokratiskt' till 'demokrati' till 'icke demokratiskt' 2023-03-03
-
Februari 2023
- Forskare bekräftar skriftliga referat om kung David som motsvarar med den hebreiska bibeln 2023-02-25
- Rapporteringen om Israels Högsta domstol är undermålig 2023-02-24
- Ett polariserat Israel går ut i demonstrationer 2023-02-17
- 2,67 miljoner turister besökte Israel under 2022 2023-02-15
- Ett enkelt sexminuters blinktest som diagnostiserar ADHD 2023-02-11
- Israeliska byn Kfar Kama utnämns till en Tourist Village 2022 av UNWTO 2023-02-10
- Jag delar inte historieskrivningen om Israel-Palestina 2023-02-10
- Den som offrar barn går inte att förhandla med 2023-02-06
-
Januari 2023
- Vart är Israel på väg? 2023-01-29
- Högsta domstolen i Israel- sett ur ett liberalt, mittenperspektiv 2023-01-23
- Håller Europa på att byta sida i Israel-Palestinakonflikten? 2023-01-20
- Inte helt enkelt att förstå sig på EU alla gånger 2023-01-20
- Besegrar kronisk smärta med AI-drivna vibrerade ärmar 2023-01-16
- Konsten att hitta rätt balans 2023-01-13
- Koldioxidavskiljning förvandlar fabriksrök till värdefulla mineraler 2023-01-13
- Revolutionär israelisk genetisk behandling ska börja testas på människor 2023-01-06
- FN:s senaste manöver väcker frågor 2023-01-06
- Inte konstruktivt att skuldbelägga bara en part i en konflikt 2023-01-04
-
December 2022
- Bokslut III 2022-12-31
- Hur AI hjälper barn med autism 2022-12-31
- Bokslut II 2022-12-25
- Chanukka-hjältar: Bevis på forntida judisk revolt upptäckt 2022-12-25
- Bokslut 2022-12-16
- Kritisera gärna Israel - men särbehandla inte 2022-12-15
- Snedvridet fokus på Israel i FN 2022-12-06
- Vänsterns rasism mot judar viftas bort 2022-12-03
-
November 2022
- USA har återlämnat stulen shekel som myntpräglats av judiska rebeller för 2 000 år sedan 2022-11-26
- Israel rankas #1 i "Digital Quality of Life" över hela världen 2022-11-25
- Vänskapsförbundet Sverige-Israel bjuder alla på bio via Sponsorhuset! 2022-11-11
- 277 gånger gånger Israel - 0 gånger Hamas 2022-11-04
- Analys av israeliska valet 2022-11-04
- Ett besök i Israel är effektivt vaccin mot antisemitism 2022-11-02
-
Oktober 2022
- Vänskapsförbundet Sverige-Israel Huvudstadsregionen 2022-10-17
- EU-Israel: Fördjupande av bilaterala relationer samtidigt som man driver på för israelisk-palestinsk fred 2022-10-14
- Israel och Libanon når överenskommelse som både hyllas och sågas 2022-10-14
- Fem röda kvigors ankomst till Israel väcker uppståndelse 2022-10-09
- 'Känner våra rötter och arv': Forntida israelitisk bosättning upptäckt 2022-10-09
-
September 2022
- En attack mot yttrandefriheten 2022-09-24
- Israel i centrum för utvecklare av alternativa proteiner 2022-09-18
- En ny relation mellan Israel och Svenska kyrkan 2022-09-14
- Vänskapsförbundet på årets bokmässa i Göteborg 2022-09-11
- Israelisk mamma utvecklar plastalternativ som upplöses säkert i vatten 2022-09-11
- Det kan Israel lära av Abu Aklehs tragiska öde 2022-09-08
- Münchendramat 5-6 september 1972 2022-09-04
-
Augusti 2022
- Det skriver palestinsk press om Mahmoud Abbas uttalande 2022-08-30
- Kärnavtalet med Iran: Omfattar EU:s förslag tidsfristklausul? 2022-08-22
- Saudisk tidskrift visar på framgången för arabiska israeler i IDF 2022-08-22
- Israel varnar civila att sätta sig i säkerhet 4 minuter före Israel förstör måltavla 2022-08-12
- Amnesty slår till igen 2022-08-12
- Sverige fördömer israelisk klassificering av terrorrelaterade icke-statliga organisationer 2022-08-12
- Israelisk militärteknologi revolutionerar hur läkare behandlar patienter 2022-08-08
- Operation Gryning 2022-08-07
- Denna israeliska startup trycker på knappen "tassar" för cancerscreening 2022-08-06
- Hur Abraham-avtalen förändrade relationerna mellan EU och Israel 2022-08-05
- Välkommet fördömande av Miloon Kothari 2022-08-05
-
Juli 2022
- Noterat från opinionen 2022-07-21
- Israeliska forskare gör genombrott för tidig upptäckt, behandling av Parkinson 2022-07-20
- EU:s utrikesministrar beslutar att återuppta den politiska dialogen med Israel 2022-07-20
- Återupptaget EU-stöd trots fortsatta tveksamheter- USA:s stöd mer komplicerat 2022-07-08
- Minskat arabiskt stöd till UNRWA - riskerar kollaps 2022-07-05
- "FN har sedan länge förlorat sin moraliska kompass" 2022-07-05
-
Juni 2022
-
Maj 2022
- Stor Auschwitz-utställning invigd i Malmö 2022-05-28
- Vänskapsförbundet Sverige-Israel svarar på ledarartikel från Aftonbladet 2022-05-18
- I Israels kritikers ögon kan landet sällan göra något rätt 2022-05-14
- Theodor Herzls politiska triumf och personliga tragedi 2022-05-12
- Världens säkraste blodbank öppnade sydöst om Tel Aviv 2022-05-07
- Täpp igen kryphålen i svensk lag som tillåter Koranbränning 2022-05-06
- Grattis Israel på födelsedagen! 2022-05-05
- Kluvna tungor skapar inte fred mellan Israel och Palestina 2022-05-03
-
April 2022
-
Mars 2022
- Det här med dubbla måttstockar är spännande II 2022-03-24
- Sovjetunionen, KGB, PLO och effekten av antisemitisk propaganda 2022-03-24
- Därför engagerar sig Israel för judiska flyktingar från Ukraina 2022-03-17
- Det här med dubbla måttstockar är spännande 2022-03-13
- Israel- ett rött skynke i delar av Svenska kyrkan i över 50 år 2022-03-12
- Israel-Palestinakonflikten har inga som helst likheter med kriget i Ukraina 2022-03-04
-
Februari 2022
- Apartheid är något helt annat 2022-02-28
- Amnestys moraliska kompass 2022-02-18
- Frågorna Hammar saknar svar på 2022-02-13
- Apartheidanklagelsen är rent antisemitisk 2022-02-13
- Amnestys rapport om Israels "apartheid" simpel propaganda 2022-02-11
- Pressmeddelande 2022-02-10
- Irving och Ardin har både rätt och fel i sitt resonemang 2022-02-03
- Amnestys frontalangrepp mot nationalstaten 2022-02-01
- Amnesty förvränger verkligheten med sin anti-Israelrapport 2022-02-01
-
Januari 2022
- "Det var nästan som en besatthet" 2022-01-26
- Hans Wallmark: Svenska kyrkan mot den judiska staten 2022-01-22
- "Diskussion om apartheid missar det uppenbara" 2022-01-20
- Israel + Emiraten= sant 2022-01-20
- Hur håller vi kunskapen om Förintelsen aktiv och spridd? 2022-01-20
- Hört talas om Special in Uniform? 2022-01-14
- Lev in er i den press Israel känner 2022-01-10
- DN Debatt: "Kyrkans aktivism mot Israel måste få ett slut" 2022-01-09
- DN Debatt Repliker. "Svenska kyrkan måste bli fri från politisk aktivism" 2022-01-09
- Anmärkningsvärt att Olofsson utelämnar viktiga fakta 2022-01-04
-
December 2021
- Palestinier i Jerusalem önskar fortsatt israelisk överhöghet 2021-12-31
- Det anser Sverige om en av Jerusalems heligaste platser 2021-12-31
- Hur kan relationerna mellan EU och Israel förbättras? 2021-12-30
- "Få länder tillåter så mycket insyn som Israel" 2021-12-19
- Reflektioner från Handelskammaren Sverige-Israel 2021-12-19
- Martin Luther: "Om judarna och deras lögner" 2021-12-19
- Kyrkan och Israel 2021-12-09
- Sveriges problematiska röstande i Förenta Nationerna 2021-12-06
- Uttalande av Vänskapsförbundet Sverige-Israel 2021-12-01
-
November 2021
- Att inte ställa de rätta frågorna leder till vilseledande resonemang 2021-11-26
- Svenska kyrkan har en osund hets mot Israel 2021-11-25
- I vilket syfte sammankallar Sverige till en givarkonferens? 2021-11-17
- Dags att bestämma er- är Palestina en stat? 2021-11-10
- 102 årig israeliska först ut att testa lokalt utvecklad behandling för bröstcancer 2021-11-04
-
Oktober 2021
- Malmöforumet valde rätt definition av antisemitism 2021-10-29
- Handling, inte ord behövs mot judehat i Sverige 2021-10-29
- Israels kritik mot SD bör bli en moralisk väckarklocka 2021-10-29
- Mats Fält: Den inställda förintelsen 2021-10-22
- ”Risk att Israelkritik nyttjas som täckmantel” 2021-10-19
- I kyrkan talar de politiska partierna med kluven tunga om antisemitism 2021-10-17
- De förstår inte att de svartmålar judar 2021-10-14
- Recension: ”Judarnas historia i Sverige” av Carl Henrik Carlsson 2021-10-11
- Jiddisch som ett svensk-judiskt kulturarv 2021-10-08
- Microsoft expanderar sin verksamhet i Israel 2021-10-07
- Han får pris till minne av Jackie Jakubowski 2021-10-05
- Socialdemokraterna i kyrkomötet: Utred Israel för apartheid 2021-10-02
-
September 2021
- Kan de svensk-israeliska förbindelserna upprättas? 2021-09-30
- Västbanken riskerar att bli det nya Afghanistan 2021-09-22
- Tänker Sverige delta i rasistkonferensen Durban? 2021-09-21
- Kyrkans fiende 2021-09-17
- Transatlantisk deklaration: Upphör med diskrimineringen av Israel i FN 2021-09-15
- Så prövas regeringens löften om kampen mot antisemitism 2021-09-15
- Kontakt 2021-09-13
- Ge en gåva 2021-09-13
- Artiklar 2021-09-13
- De vanligaste frågorna om Israel 2021-09-13
- Kalender 2021-09-13
- Veckomailet - Israelnytt 2021-09-13
- Lokalföreningarna 2021-09-13
- Bli medlem 2021-09-13
- Om oss 2021-09-13
- Start 2021-09-13
- Elfte september och dess betydelse för Israel 2021-09-09
-
Augusti 2021
- Spännande e-postutväxling med UD 2021-08-27
- Sverige är en vän av Israel 2021-08-19
- Varför ger Sverige 75 miljoner kronor till en NGO vars mål är att utplåna den judiska staten? 2021-08-14
- Det är dags för Israels fiender att ta hand om flyktingarna 2021-08-13
- Bojkott fel väg att gå som konfliktlösning 2021-08-12
- Ben & Jerrys bojkott är ingen lösning på konflikten 2021-08-10
- Intellektuellt ohederligt om Israel 2021-08-03
- Fult angrepp på Israel 2021-08-03
- Vilka var de som dog i stridigheterna mellan Israel & Hamas? 2021-08-01
-
Juli 2021
-
Juni 2021
-
Maj 2021
- Fred i Mellanöstern är ingen IKEA-möbel 2021-05-27
- Hur Hamas växte och uppgraderade sin vapenarsenal för att slå till mot Israel 2021-05-21
- Palestinsk television medger att Israel varnade civila att lämna byggnaden före attack 2021-05-20
- Den viktigaste text du kommer att hitta om den pågående konflikten i Gaza och Israel! 2021-05-20
- Inga länder klarar sig utan omvärldens stöd 2021-05-19
- Sverige bör lära av Israels missilförsvar 2021-05-19
- Ett öppet brev till mina palestinska syskon! 2021-05-17
- SSU och Palmecentret har en Israelfientlig hållning 2021-05-17
- Närmast nazistiskt att jämställa Israel med Nazityskland 2021-05-17
- Mark och ägandeskap 2021-05-16
- Israeliskt flygvapen slår till mot Al-Jazeeras kontor som bara används i civilt syfte…. eller?? 2021-05-16
- Terrortunnlar 2021-05-15
- Känslostyrda argument får inte kidnappa debatten om Israel 2021-05-14
- “Vi använder missilförsvar för att skydda våra civila och de använder civila för att skydda sina missiler. “ 2021-05-13
- Mahmoud Abbas (icke) avståndstagande från våld 2021-05-13
- En stat som är judisk. Varför? 2021-05-12
-
Mars 2021
- Argumenten för Israels skyldigheter brister 2021-03-26
- Rätt att Israel inte vaccinerar palestinier 2021-03-19
-
Februari 2021
- Antisemitismen i Malmö: Hur blev lärarna ett antisemitiskt problem? 2021-02-25
- Leve Palestina" 2021-02-10
-
Januari 2021
- Kopplingen mellan antisionism och antisemitism 2021-01-22
- Om detta må ni berätta, Löfven 2021-01-22
-
December 2020
-
November 2020
-
Oktober 2020
-
September 2020
- Blind svensk analys av Mellanöstern 2020-09-27
- ”En normalisering med arabvärlden leder till israelisk-palestinsk fred” 2020-09-24
- Varför är normaliseringen möjlig, och vad missar svenska medier? 2020-09-16
- Terrorklassa den Iranstödda islamiströrelsen Hizbullah 2020-09-10
- Terrorstämpla och bekämpa Hizbollah 2020-09-08
- Vi har redan lärt oss något viktigt av fredsavtalet med UAE! 2020-09-03
-
Augusti 2020
-
Juni 2020
-
Maj 2020
- Förbjud Hizbollahs aktiviteter i Sverige! 2020-05-22
- Samma gamla Israelfientliga propaganda 2020-05-14
- Libanons palestinier plågas fortfarande av UNRWA 2020-05-11
-
April 2020
- Det finns en folkrättslig grund för staten Israels existens 2020-04-21
- Europa, judarna och Israel 2020-04-13
-
Mars 2020
-
Februari 2020
- Om selektiv murkritik 2020-02-20
- Linde backar inte om terrorlöner som socialbidrag 2020-02-18
- Ur regeringens utrikesdeklaration 2020 2020-02-14
- Så ljög den palestinske presidenten inför Förenta Nationerna 2020-02-12
- Programledare på Al Jazeera kallar Israel det mest framgångsrika projektet på 120 år 2020-02-09
- Palestina och terrorlöner 2020-02-06
- Ann Linde kallade terroristlöner för socialbidrag 2020-02-05
- Tu B’Shevat – över 240 miljoner träd har planerats i Israel 2020-02-05
- Sveriges Israelpolitik bör läggas om totalt 2020-02-04
-
Januari 2020
- Därför säger palestinierna nej innan de sett fredsplanen 2020-01-30
- Vänskapsförbundet Sverige-Israel i möte med utrikesminister Ann Linde 2020-01-20
- Hammarberg och Bjereld blundar för palestinsk antisemitism 2020-01-20
- Sex skäl till varför den palestinska ledningen inte borde förkasta fredsplanen 2020-01-20
- Tel Aviv är först med att skärpa regelverket kring elsparkcyklar 2020-01-16
- Femton missade chanser till fred mellan Israel och palestinierna 2020-01-15
- Två decennier av Israelhat inom Svenska kyrkan 2020-01-08
- Bjurwald förenklar läget i Labour 2020-01-07
-
December 2019
-
November 2019
- Nytt samarbete och program för att förbättra judars liv i Malmö 2019-11-26
- Time for the Church of Sweden Leadership to open their Bible 2019-11-20
- IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism 2019-11-15
- Antisemitiska böcker säljs till svenska skolor 2019-11-14
- Kyrkan och Israel 2019-11-12
- Hos Labour möts vi av en judekarikatyr 2019-11-08
- Till alla våra medinvånare i Storbritannien 2019-11-08
- Så har Sverige sett till att UNRWA fått miljardbelopp 2019-11-04
- Diakonia and Israel x 3 [på engelska] 2019-11-01
-
Oktober 2019
- Ann Linde försvarade BDS-rörelsen 2019-10-24
- Sportföretaget Puma 2019-10-18
- Sju tips för en aktiv semester i Israel 2019-10-14
- Det är inte Israel som är problemet i MÖ – Sverige bör ge demokratin sitt stöd 2019-10-13
- Israel vinner ”Bästa resmål utanför EU 2019-10-10
- Utrikesministern pressad i riksdagsdebatt om Israel 2019-10-09
- Svensk utrikespolitik, Iran och de moraliska principerna 2019-10-04
- Nu kan du få Sverige på rätt kurs igen, Linde 2019-10-03
-
September 2019
- Ta chansen nu – ändra synen på Israel, Linde 2019-09-29
- Vår uppgift är att skola och bilda bort antisemitism i alla dess former 2019-09-26
- Tre israeliska författare i en dynamisk värld 2019-09-25
- 25 år sedan samtalen i Oslo – nu utvärderas avtalet 2019-09-19
- Så påverkas vanliga israeler av raketbeskjutningen från Gaza 2019-09-19
- Bauhaus 100 år – firas med invigning av The Liebling Haus – White City Center Tel Aviv 2019-09-17
- Välkommet ifrågasättande av Bildts utrikespolitik 2019-09-12
- Wallström slog vakt om ett dåligt arv 2019-09-11
- Kan Sverige resa sig efter Wallström? 2019-09-09
- Världen måste agera mot Hizbollahs aggressioner 2019-09-07
- Svenska kyrkans journalistresa sågas: ”Antiisraelisk” 2019-09-02
-
Augusti 2019
- Europaparlamentet och kampen mot terrorism [brev] 2019-08-30
- Sveriges bistånd till UNRWA 2019-08-28
- Hanif Bali straffas – men han har helt rätt om Bildt 2019-08-23
- Stå upp för hbtq-personer - även i Palestina! 2019-08-22
- Wallström väljer fel väg 2019-08-22
- Oacceptabelt att rulla ut röda mattan för Iran 2019-08-20
- Därför måste UNRWA läggas ner 2019-08-15
-
Juli 2019
-
Juni 2019
-
Maj 2019
- Israelvänner gästade Wallström på UD 2019-05-31
- Jerusalemdagen 2019-05-28
- Vänskapsförbundet Sverige-Israel i möte med utrikesminister Margot Wallström 2019-05-28
- Förtjänstdiplomet till Göran Larsson! 2019-05-24
- En realistisk syn på det palestinska flyktingproblemet 2019-05-24
- Malmö värdstad för konferens mot antisemitism och för hågkomsten av Förintelsen 2019-05-24
- Fakta och sammanfattning - Eurovision 2019 i Tel Aviv 2019-05-22
- Nej, Israel består inte alls av privilegierade vita europeer 2019-05-20
- Palestinierna behöver ingen Mandela - de behöver en Adenauer 2019-05-20
- Varför är det så svårt att förstå antisemitism? 2019-05-17
- Svensk-israel är första svenska kvinnan i rymden 2019-05-14
- Kalla Hamas för vad de är – terrorister 2019-05-11
- Svenska medier dubbelt osunda gentemot Israel 2019-05-09
- Antisionister är inte alltid antisemiter men antisemiter är alltid antisionister 2019-05-09
- Vissa grupper inom S är besatta av Israelkritiken 2019-05-08
- Dags att terrorklassa Hizbollah 2019-05-08
- Israeliska soldater ville ge sin sanning 2019-05-08
- Vissa grupper inom S är besatta av Israelkritiken 2019-05-07
- Att rapportera från Gaza - en sarkastisk manual i sju punkter 2019-05-04
- Om kartan inte stämmer med verkligheten 2019-05-02
-
April 2019
- Så blev Israel den stora fienden 2019-04-30
- Nej, Jesus var verkligen inte palestinier 2019-04-25
- De utmanade kyrkans ledning om antisemitism 2019-04-15
- Antisemitism får aldrig accepteras 2019-04-11
- Falska anklagelser mot Israel 2019-04-09
- Några konkreta exempel på Svenska kyrkans och EAPPI:s “bristande objektivitet” 2019-04-08
- Er avsky mot Israel ska inte stoppa Eurovision 2019-04-04
- Åh nej, ytterligare ett tramsigt kändisupprop 2019-04-02
- Låt inte "kulturuppropets" deltagare stå oemotsagda 2019-04-02
-
Mars 2019
- Bristande opartiskhet i följeslagarprogrammet 2019-03-27
- Svenska kyrkan är Israelfientlig 2019-03-26
- Israels suveränitet över Golanhöjderna borde erkänts för länge sen 2019-03-26
- FN's råd diskriminerer Israel og forhindrer fred 2019-03-21
- En skammens vecka i FN 2019-03-21
- Hotet mot Israels existens är grundproblemet 2019-03-21
- Gärna dialog, men utan aversion mot Israel 2019-03-20
- Är judar grymma och araber änglar? 2019-03-06
- Kritik inom SKR mot följeslagarprogram 2019-03-06
- Därför hoppade jag av som följeslagare 2019-03-05
-
Februari 2019
- Israel rankat som världens tionde mest hälsosamma land 2019-02-28
- Sluta hålla den palestinska regimen under armarna 2019-02-27
- Skev och osann bild av verkligheten i Israel 2019-02-25
- Att minnas Förintelsen innebär att ta ställning för Israel 2019-02-22
- En skamlös förvrängning av verkligheten 2019-02-21
- Menar vi verkligen ”aldrig mer”? 2019-02-15
- Kommer du driva en demokratioffensiv mot Palestina, Margot Wallström? 2019-02-13
- Ett par korta förhoppningar beträffande Irans och Israels framtid 2019-02-12
- Begreppet “pinkwashing”, Israelhat och antisemitism 2019-02-08
- En annan form av krigföring 2019-02-07
- WIZO 100 år and still going strong 2019-02-04
-
Januari 2019
- Gör inte Förintelsens minnesdag till ett jippo 2019-01-27
- Statsminister Stefan Löfven på Förintelsens minnesdag 2019 2019-01-27
- Judehatet i Sverige har ursäktats av ledande politiker 2019-01-27
- Wallström – dags att sluta svartmåla Israel 2019-01-23
- Dags att berätta sanningen om den palestinska frågan 2019-01-22
- Bästa restaurangerna att besöka i Jerusalem 2019-01-19
- Ett förbud mot Hizbollah gynnar våra nationella intressen 2019-01-19
- Wallström som utrikesminister väcker oro bland Israelvänner (2) 2019-01-17
- Israel kräver 250 miljarder dollar i ersättning för judar som fördrivits från arabvärlden och Iran [1:2] 2019-01-05
- Ställ krav på biståndet till den palestinska myndigheten 2019-01-05
- Några alternativa sevärdheter i Israel 2019-01-05
- Israel kräver 250 miljarder dollar i ersättning för judar som fördrivits från arabvärlden och Iran [2:2] 2019-01-05
- Israel – ett av 2018 års mest populära resmål 2019-01-04
-
December 2018
- Föreligger det ett reellt hot mot Israels existens, eller är det bara prat? 2018-12-20
- Svensk utrikespolitik påverkar palestinsk förhandlingsvilja negativt 2018-12-18
- Hur kan vi se på när antisemitismen tilltar? 2018-12-13
- Om S, Israel och Palmes 70-talsanalys 2018-12-11
- Hur en Chanukkahälsning blev så fel 2018-12-07
-
November 2018
- Återupprätta relationen med Israel 2018-11-30
- Vinnova öppnar kontor i startup-metropol 2018-11-27
- Dagens Arena, svensk media och det antisemitiska språkbruket 2018-11-26
- Därför måste Iran stoppas 2018-11-26
- Så förbereder sig Iran för att förinta Israel 2018-11-26
- Flytta Sveriges ambassad till Jerusalem 2018-11-21
- Israel sätter stort hopp till nästa svenska regering 2018-11-18
- Bara en liten skärva från en raket... 2018-11-13
- Beskjutningen från Gazaremsan är nu värre än på länge 2018-11-13
- Uttalande med anledning av beskjutningen från Gaza 2018-11-13
- En uppmaning till självrannsakan i S 2018-11-11
- Fikonlövet Svenska kyrkan döljer sin agenda bakom 2018-11-08
- Tystnaden är talande om antisemitismen, S 2018-11-05
-
Oktober 2018
- Ni socialdemokrater öppnar upp för judehat 2018-10-31
- Några rader om Jan Guillou och Vänskapsförbundet Sverige-Israel 2018-10-30
- Palestinsk terror och tortyr 2018-10-29
- 10 skäl till varför BDS-rörelsen är omoralisk och förhindrar fred 2018-10-26
- Varför är du så tyst, Margot Wallström? 2018-10-24
- Sverige stöttar tortyr 2018-10-24
- Svenskt bistånd går till terror och tortyr 2018-10-23
- S talar inte sanning om antisemitismen 2018-10-20
- Israel borde hyllas i stället för hatas 2018-10-18
- Ge oss en regering utan judefientlig Israelpolitik 2018-10-15
- Allmänt hållet svar väcker nya frågor 2018-10-12
- Vad får juden tycka? 2018-10-10
- Elida avseglade mot Israel på onsdagen 2018-10-10
- Tid för förändring 2018-10-10
- "Ge oss Gazaremsan, eller ta konsekvenserna" 2018-10-05
-
September 2018
- De amerikanska oljesanktionerna mot Iran fungerar 2018-09-19
- Israel hjälper skadade syrier att få vård 2018-09-14
- Osloavtalets silverbröllop 2018-09-13
-
Augusti 2018
- Sverige behöver en Israelvänlig regering 2018-08-30
- Varför är palestinska flyktingar annorlunda än alla andra flyktingar? 2018-08-30
- Åtskilliga obehagliga aktörer i Ship to Gazas kulisser 2018-08-20
- Det finns bara 20.000 palestinska flyktingar i världen, enligt amerikansk UD-rapport 2018-08-18
- Liberalerna: Palestinabiståndet är kravlöst och bör göras om i grunden 2018-08-08
- Corbyn och judehatet 2018-08-07
- Partiernas inställning till Israel 2018-08-04
-
Juli 2018
- Israels rätt att existera 2018-07-28
-
Juni 2018
- Medicinska notiser från Israel 2018-06-28
- Man måste inte vara antisemit för att fördöma Israel, men det hjälper 2018-06-21
- Kräv ett slut på Svenska kyrkans hat mot Israel 2018-06-15
- ”Anmärkningsvärt beteende av utrikesministern” 2018-06-13
- Ärkebiskopens negativa fixering vid Israel 2018-06-12
- Kyrkan och Israel – kommentar till Annika Borgs öppna brev 2018-06-11
- Inga mer svenska skattepengar till terroruppviglande skolböcker! 2018-06-07
- Faktum nummer ett är att de här upploppen arrangerades av Hamas 2018-06-01
- Kyrkans terrorstöd är en skam 2018-06-01
-
Maj 2018
- Fördömer man inte hatets krafter undergräver man fredens möjligheter 2018-05-30
- SR beklagar grovt uttalande om kristna 2018-05-24
- Israel måste göra vad som krävs för att skydda sina gränser 2018-05-18
- Lägg ner stödet till terrorverksamheter 2018-05-18
- Perspektivlöst i SVT:s debattprogram 2018-05-17
- Medier och politiker förringar Hamas ansvar 2018-05-17
- Problemet med för få dödade judar 2018-05-16
- Var är vänsterns protestsång mot antisemitism? 2018-05-15
- Gratulerar till de 70 åren 2018-05-14
- Sverige har en skuld mot det judiska folket 2018-05-11
- EU och Sverige måste stoppa biståndet till den palestinska myndigheten 2018-05-11
- Världen borde fira ihop med Mellanösterns enda demokrati 2018-05-07
- Mahmud Abbas tal antyder varför freden uteblir 2018-05-03
- "Iran ljög" 2018-05-01
-
April 2018
- Att använda begreppet apartheid för att beskriva palestiniernas situation på Västbanken polariserar och vulgariserar debatten 2018-04-25
- Antisemitismen i Europa visar varför Israel behövs 2018-04-21
- Israelisk vård lyftes fram som modell i Stockholm 2018-04-20
- En 70-åring med framtiden för sig 2018-04-20
- Du borde skämmas, Margot Wallström 2018-04-19
- Israel en demokrati som firar 70 års överlevnad 2018-04-19
- 70 år av utsatthet och fantastisk framgång 2018-04-18
- På Israels 70-årsdag har landet 8,842 miljoner invånare 2018-04-16
- EU-finansierad hatretorik förhindrar fred i Mellanöstern 2018-04-12
- Vackra ord räcker inte i kampen mot judehatet 2018-04-08
- Hollywood sluter upp bakom Netflix mot BDS 2018-04-05
- TT:s rapportering var ofullständig och vinklad 2018-04-01
- ”Något är allvarligt fel när Sverige väljer att sluta samarbetsavtal med Iran, en av världens mest brutala diktaturer, istället för med en demokrati som Israel.” 2018-04-01
-
Mars 2018
- Därför upplevs Israel vara tryggare än Malmö, Margot Wallström 2018-03-28
- Wallström förstår verkligen inte 2018-03-28
- Wallström om terrorlöner och judar som flyttar till Israel 2018-03-18
- Israels självförvållade sår 2018-03-18
- 2000 år gamla mynt upptäckta i Jerusalem 2018-03-18
- Israel på en elfte plats när världens lyckligaste länder rankas 2018-03-16
- Seglivade myter om judar 2018-03-14
- Vad är egentligen en "flykting"? 2018-03-11
- Antisemitismen i Sverige finns både i politiken, kyrkan och bland pöbeln 2018-03-09
- EU bör se över Palestinabistånd 2018-03-05
- Oacceptabelt att skattepengar uppmuntrar terrorism 2018-03-02
-
Februari 2018
- Abbas förfalskar historien i FN 2018-02-28
- Semestra med sov-upplevelser i Negevöknen 2018-02-22
- Har kyrkan inget ”Hopp” för Israel? 2018-02-22
- Allvarlig utveckling i Iran 2018-02-21
- "Vi är kanaanéerna!” 2018-02-18
- Intel storsatsar i Israel 2018-02-18
- Ett replikskifte ur riksdagens utrikespolitiska debatt 2018-02-14
- Att leva med Iranavtalet 2018-02-12
- UNRWA:s anställda fortsätter hylla terrorism och sprida antisemitism 2018-02-09
- Fem skäl till de ökande spänningarna mellan Hizbollah och Israel 2018-02-08
-
Januari 2018
- Elida ska göra "Ship to Israel" 2018-01-29
- När barn utnyttjas som propagandaverktyg 2018-01-28
- Ett välregisserat mediajippo under uppsegling 2018-01-25
- Så kan vi lösa problemet med det palestinska flyktingorganet UNRWA 2018-01-24
- . Så kan vi lösa problemet med det palestinska flyktingorganet UNRWA [2:2] 2018-01-24
- Det måste kännas rätt bra att vara Mahmoud Abbas 2018-01-22
- Upp till bevis, regeringen! 2018-01-21
- Iranavtalet och Münchenavtalet – en jämförelse 2018-01-15
- Grundlösa anklagelser mot Israel 2018-01-12
- Israelpolitiken är skadlig och behöver omprövas 2018-01-10
- Wallström blundar för hatet och våldet i Iran 2018-01-09
- Danmark skär ned finansiering till palestinska organisationer 2018-01-03
- 2018 kan bli positivt för Israel! 2018-01-03
-
December 2017
- Genomför en vaccinationskampanj mot antisemitism 2017-12-27
- Varför censurerades berättelsen om Malki Roth i Sverige? 2017-12-22
- Europas diplomatiska krig 2017-12-20
- Sveriges inställning till terror är farlig för judar, och för hela Europa 2017-12-19
- Wallströms ensidighet skadar svensk utrikespolitik 2017-12-17
- "Människor lever i rädsla för att de är judar" 2017-12-17
- Internationella medier har drabbats av Jerusalemsyndromet 2017-12-17
- Hatet mot Israel göder antisemitismen 2017-12-14
- Judehatet handlar inte om Israel 2017-12-12
- Snedvriden Israeldebatt uppmuntrar till judehat 2017-12-11
- Vad får juden tycka? 2017-12-10
- Vakna, Sverige! 2017-12-10
- Nej, Jerusalem är inte "en internationell enklav" 2017-12-08
- Varför är Jerusalem Israels huvudstad? 2017-12-08
- Pratet om en tredje intifada är kraftigt överdrivet 2017-12-06
- ”…ett nytt förhållningssätt till konflikten mellan Israel och palestinierna” 2017-12-06
- 1. Vad innebär egentligen det amerikanska erkännandet av Jerusalem? 2017-12-06
- Siffrorna 2017-12-01
-
November 2017
- Israelisk kultur och historia i den digitala eran 2017-11-30
- Sverige ägnar sig åt Bagdad Bob-politik 2017-11-27
- Sändebudet som inte får några möten 2017-11-24
- 1947 – året då Sverige var en humanitär stormakt 2017-11-22
- EU- och handelsministern reser till Israel med fokus på innovation 2017-11-20
- 87 multinationella företag har sökt sig till Israel de senaste tre åren 2017-11-17
- "Vi eftersträvar bättre relationer med Israel" 2017-11-16
- 5 x Micael Bindefelds Tel Aviv av: Aftonbladet 2017-11-14
- Balfourdeklarationen ska förstås i rätt kontext 2017-11-11
- Svenskt bistånd går till judehat och terror 2017-11-09
- Sverige och Israel – likheter och skillnader 2017-11-08
- Om Balfourdeklarationen 2017-11-02
- Vad gjorde egentligen judarna i dåtidens Palestina före Balfourdeklarationen? 2017-11-02
- Anti-israelisk teckning på svensk skola upprör 2017-11-01
-
Oktober 2017
- De egentliga hindren för fred 2017-10-26
- Det är dags att styra upp samtalet om Israel – Palestina 2017-10-20
- ”Iran försöker fortfarande framställa missiler med kärnstridsspetsar” 2017-10-18
- Sverige påstår sig vara Israels vän 2017-10-11
- Israels inställning till atomavtalet med Iran: "Fix it or nix it” 2017-10-06
- Oskarshamns man i världen 2017-10-05
- Stoppa allt ekonomiskt bistånd till den palestinska myndigheten tills stödet för terrorism upphör 2017-10-05
- Iran är inte Mellanösterns Nordkorea - regimen är värre än så 2017-10-04
- Dags att be Israel om ursäkt! 2017-10-04
- EU-vänstern glorifierar terrorism 2017-10-04
-
September 2017
- Jag och regeringen för en orubblig kamp mot antisemitismen 2017-09-30
- Israels nye ambassadör efterlyser fler ”aktiva vänner” 2017-09-29
- Stefan Löfven skyller ifrån sig om antisemitismen 2017-09-15
- Stoppa bistånd till organisationer som stödjer terror 2017-09-14
- Så tycker kyrkovalsgrupperna om Israel 2017-09-13
- Är det israelisk teknik som ligger bakom ansiktsigenkänningen i nya iPhone X? 2017-09-13
- Socialdemokraterna ser inte diktaturerna på grund av sin motvilja mot demokratin Israel 2017-09-13
- . Stoppa stödet till palestinska terrorister 2017-09-04
-
Augusti 2017
- Även svenska UD fryser palestinskt bistånd 2017-08-30
- Uppmaning till regeringen; stoppa fientligheten mot Israel 2017-08-28
- . Lidandet är Hamas ansvar 2017-08-25
- Talen det inte rapporteras om 2017-08-23
- BDS är ren och skär ersättningsteologi 2017-08-17
- Kristna gräsrötter positiva 2017-08-16
- ”Pinkwashing” om Israel – en sunkig konspirationsteori 2017-08-08
- Jo, Mellanösterns gayparadis är på riktigt 2017-08-08
-
Juli 2017
-
Juni 2017
- Noterat: Lilla Israel är en av världens fem ledande cybermakter 2017-06-28
- Bilden av Israel i svenska medier 2017-06-28
- Ta hänsyn till existentiella hot mot Israel 2017-06-22
- SEB gör bara halv pudel gällande Israelbojkott 2017-06-21
- Fred och försoning kräver att Israel erkänns 2017-06-17
- 50 år sedan sexdagarskriget [1:2] 2017-06-16
- Återbetalningskrav av bistånd som finansierar terrorism 2017-06-14
- Skamligt om Israel, Diakonia! 2017-06-13
- Dags för FN att acceptera utfallet av sexdagarskriget 2017-06-13
- Fel att bojkotta Israel 2017-06-12
- En ensidig analys av läget i Mellanöstern 2017-06-12
- Intressanta siffror 2017-06-10
- Golda Meir om avsaknad av fred, gränser & bosättningar 2017-06-09
- Statsfinansierad propaganda 2017-06-09
- 50 år sedan sexdagarskriget [2:2] 2017-06-09
- Wallström måste se terrorns offer också i Israel 2017-06-09
- Mall För Svenska Mellanösternreportage 2017-06-08
- Jag hade vaggat ett dött barn av: Salomon Schulman 2017-06-08
- Israels seger 1967 är värd att fira 2017-06-04
- KD-riksdagsman vill sätta press på Palestinabistånd 2017-06-01
- Rödgrönas svek mot antisemitismens offer 2017-06-01
-
Maj 2017
- Avskedstal hos Handelskammaren Sverige-Israel 2017-05-30
- Arabvärldens ledare planerade att utplåna Israel under Sexdagarskriget 2017-05-29
- Israel är varken mer eller mindre av en kolonialskapelse än andra länder! 2017-05-27
- Israel het fråga när Equmeniakyrkan möts 2017-05-24
- Terrorismen fortsätter så länge den belönas 2017-05-23
- Saudisk journalist till palestinska ledare: Ni har missat för många möjligheter att lösa konflikten med Israel; Det är dags för palestinsk enhet, fred med Israel 2017-05-23
- Vem visar politiskt mod i Jerusalem? 2017-05-22
- Kan Trump lösa Israel–Palestina-konflikten? 2017-05-20
- Affärsmässig Trump kan lösa Israel-Palestina-konflikten 2017-05-19
- Svenska pengar går till palestinsk terrorism 2017-05-19
- Palestinska myndigheten uppkallar skolor efter terrorister och nazistkollaboratörer oavsett vad Abbas intalar Trump 2017-05-18
- Rörande Israel har Trump gått från att vara outsider till mes 2017-05-17
- Israeler kommer att fira 50-årsdagen av Jerusalems återförening den 23-24 maj i år. Nedan följer 50 fakta: 2017-05-17
- Undersökning: Arabiska medborgare tror högre om Israel än vad israeliska judar gör 2017-05-17
- Gott & Blandat 2017-05-05
- Margot Wallströms tystnad när Svenska Kommittén mot antisemitism pekas ut som högerextrema 2017-05-03
- Wallström måste reagera mot antisemitiska konspirationsteorier 2017-05-03
-
April 2017
- Potifars hustru: Längs antisemitismens stigar 2017-04-28
- Förbindelser mellan EU och Israel: Trojanska hästar, ormar, stegar och bojkotter 2017-04-27
- Första kvinnliga domare utnämnd till att döma i Sharia domstol i Israel 2017-04-25
- FN:s generalsekreterare: Att förneka Israelis rätt att existera är en modern form av antisemitism 2017-04-23
- Fatah ledare: Fatah och Hamas enas om att Israel inte har någon rätt att existera 2017-04-21
- Rivlin: Situationen för kristna i Mellanöstern en "vanära mot mänskligheten" 2017-04-19
- "Självklart kan vi lära av Israel" 2017-04-18
- Palestinska myndigheten pausar förbindelser med UNRWA över förväntade utbildningsreformer som har för avsikt att inte avhumanisera Israel i det palestinska lärosystemet 2017-04-13
- EU och Israel överens – gasledning ska byggas 2017-04-04
-
Mars 2017
- Sverige finansierar ideella organisationer som skadar Israel 2017-03-24
- "Resan till Israel slog hål på stora myter" 2017-03-23
- Användningen av UNRWA:s medel 2017-03-22
- Även Sverige har orsak att fira Israel 2017-03-15
- FN-anställda hyllar Hitler 2017-03-09
- Några reflektioner ur rapporten "Hur rapporterar svenska medier om Israel?" 2017-03-08
- När ska ni sluta ignorera oss, UR? 2017-03-08
-
Februari 2017
- Fem skäl att sluta betala för FN:s särskilda organ för palestinska flyktingar 2017-02-28
- Ansvaret för Gazas nutid och framtid ligger på Hamas 2017-02-22
- Israel tredje bästa landet i världen för barn att växa upp i 2017-02-21
- Sveriges påstående om Palestina är mycket problematiskt 2017-02-17
- Wallströms "sändebud" nobbat direkt av Israel 2017-02-17
-
Januari 2017
- En juridisk analys av UNSC 2334 2017-01-17
-
Oktober 2009
-
Maj 2009