Det är inte möjligt att skilja mellan en politisk och en militär gren av den islamistiska rörelsen Hizbollah. Sverige borde därför följa Storbritanniens exempel och klassa Hizbollah som en terrororganisation. Är utrikesminister Margot Wallström (S) beredd att göra så? skriver Lars Adaktusson (KD).

När USA:s president nyligen undertecknade ett dekret som erkänner Israels rätt till Golanhöjderna möttes det av skarpa reaktioner runt om i världen. Tidpunkten för beslutet, några veckor före det israeliska parlamentsvalet, i kombination med att Golanhöjderna av FN betraktas som ockuperat område, ledde till starka protester från länder som Ryssland, Turkiet, Iran och Syrien. Kritik mot USA:s agerande framfördes också från de EU-länder som finns representerade i FN:s säkerhetsråd.

Golanhöjderna blev syriskt område efter att det franska mandatet i regionen upphörde 1944, men intogs av israeliska armén i samband med att Israel attackerades av sina grannländer i sexdagarskriget 1967. Syrien försökte återta kontrollen i ännu ett arabiskt angreppskrig mot Israel 1973, men misslyckades. Året därpå undertecknade Syrien och Israel ett avtal om vapenstillestånd och FN-närvaro i området.

Det är mot den bakgrunden begripligt att det amerikanska beslutet möts av invändningar. Samtidigt är det ett faktum att det omtvistade området, som sträcker sig längs hela gränsen mot Syrien, utgör en strategiskt viktig buffertzon. Alternativet till fortsatt israelisk kontroll av Golanhöjderna är inte fred och avspänning, utan kraftigt ökade hot mot Israels säkerhet och framflyttade positioner från shiamuslimska Hizbollah.

Hizbollah bildades i början av 1980-talet med stöd av ayatolla Khomeini i Iran för att sprida den islamiska revolutionen och i förlängningen hota staten Israel. Sedan dess har Hizbollah som organisation varit inblandad i utländska terrordåd, men också i blodiga strider i Syrien och i en allvarlig destabilisering av Mellanöstern. Trots representation i Libanons parlament och regering är Hizbollah fortfarande direkt knutet till diktaturen i Iran såväl politiskt som ekonomiskt. Organiserad brottslighet och narkotikahandel är en del av rörelsens verksamhet.

För befolkningen i Israel har hot om våld och terror varit en del av vardagen sedan landet grundades 1948. Det uttalade målet från Hizbollah och andra militanta organisationer att utplåna Israel är reellt och illustreras av det faktum att tusentals civila israeler genom åren upplevt hur livet hastigt förvandlats till ett inferno av raketbeskjutningar, död och söndertrasade familjer.

Det borde med andra ord vara lika självklart som centralt att omvärlden tar avstånd från den islamism som hotar det demokratiska Israel. Ett sätt att konkret göra detta är att följa Storbritanniens exempel och klassa Hizbollah som en terrororganisation. I slutet av februari tog britterna beslutet att den islamistiska rörelsen i dess helhet ska terrorstämplas, vilket bland annat innebär att den som är medlem i eller stödjer Hizbollah riskerar att dömas till tio års fängelse.

Enligt den brittiske inrikesministern, Sajid Javi, är det inte möjligt att som EU skilja mellan en politisk och en militär gren av Hizbollah. Att rörelsen ska betraktas som en enhet har tidigare understrukits av internationella terrorexperter, men också av dess egna företrädare. Hizbollahs vice generalsekreterare, Naim Qassem, förklarade redan 2012 att det inte finns någon politisk eller militär gren, utan att organisationen ska ses som en ”enhetlig motståndsrörelse”.

Mot bakgrund av detta har jag tillsammans med Europaparlamentariker från olika partigrupper nyligen undertecknat ett brev till EU:s Höga representant för utrikesfrågor, Federica Mogherini, med krav på att Europeiska unionen agerar på samma sätt som Storbritannien.

Att fortsatt upprätthålla den påhittade distinktionen mellan en politisk och en militär gren av Hizbollah och enbart terrorklassa den senare, är att blunda för faktiska realiteter. Det riskerar att spela de krafter i händerna som aktivt verkar för att undgå konsekvenserna av en terrorstämpling som inte sällan är frysta internationella relationer och politisk isolering.

Med anledning av detta måste EU, liksom nationella regeringar runt om i Europa, rakryggat ställa sig på Israels sida och göra det som går för att sätta stopp för våldet och undanröja det existentiella hotet mot det judiska folket.

Att tydligt ta avstånd från terrorism på det sätt som Storbritannien nu gör är för Kristdemokraternas del en självklarhet. Frågan är om det är lika självklart för den rödgröna svenska regeringen; är utrikesminister Margot Wallström (S) beredd att klassa hela Hizbollah som den terrororganisation det faktiskt är?

Lars Adaktusson (KD)
utrikespolitisk talesperson Kristdemokraterna

Debattartikel publicerad i GP 8 maj 2019

Fler artiklar