Från första juli i år tills åtminstone när detta skrivs heter Israels premiärminister Yair Lapid. Och han har koppling till Sverige. 

 
Yair Lapid tog i sin tur tillfälligt över premiärministerposten från Naftali Bennett. Lapid gjorde politisk entré 2012. 
 
Yair Lapid föddes 1963 och är son till Tommy Lapid och Shulamit Lapid.  
Tommy Lapid var bland annat justitieminister och partiledare för ett sekulärt parti kallat Shinui. Yair Lapids mamma var en av grundarna till tidningen Ma’ariv. 
 
Yair Lapid gjorde sig främst känd som programledare i teve under många år. 
2012 grundade han sitt parti, Yesh Atid (det finns en framtid), som likt hans fars parti också är sekulärt.  

Yesh Atid har varit mycket framgångsrikt och ofta varit största parti vid sidan av Likud.  
 
Yair Lapid har haft olika roller i olika regeringskonstellationer. Under Benjamin Netanyahu var han finansminister. De senaste åren har han vägrat tjänstgöra under Netanyahu och gått i opposition. Under 2021 blev Yair Lapid utrikesminister i Naftali Bennetts regering.  
 
Tidigare i år berättade Yair Lapid hur hans far, som 13 årig pojke räddades i ghettot av Raul Wallenberg.  

Mycket rörande berättade Yair Lapid om att det i hörnet vid Raul Wallenberg Street i Tel Aviv står en bronsstaty på en man.  

Statyn föreställer en lång, smal man som står mellan två stenblock. Mannen sträcker ut sin hand som om att han vill hindra något. Denna man är Raul Wallenberg.  

Den är där på initiativ från Tommy Lapid, som finansierade det själv och övertygade myndigheterna att ställa ut statyn.  

Det var Tommy Lapids sätt att säga tack till Raul Wallenberg berättade Yair.  
 
Tommy Lapid glömde aldrig mannen som bevisade för honom att även i det största mörkret kan man hitta det goda. 
Tommy Lapids son, Yair, är alltså numera Israels premiärminister.  

När Yair Lapid träffade svenska representanter i Israel citerade han Eli Wiesel som en gång sade: ”Motsatsen till hat är inte kärlek. Motsatsen till hat är likgiltighet.” 
Dessa rader är utmärkta för att kort summera Yair Lapid.  

Yair Lapid är mannen som bröt Benjamin Netanyahus tolvåriga maktinnehav. Han gjorde det genom att inte vara just likgiltig.  
Lapid orkestrerade på ett imponerande sätt en samlingsregering bestående av åtta partier.  

Partierna, från israeliska vänstern, mitten, israeliska högern och ett islamistparti hade inte mycket gemensamt. Om det nu hade något som helst gemensamt. Man ville alla föra Israel framåt och bortom oändligt kaos.  

Lapids parti, blev näst störst i det senaste israeliska valet. Trots det släppte man fram Naftali Bennett, en partiledare som fick blott sex procent av väljarnas röster som först ut på premiärministerposten i vad som var tänkt mynna ut i ett roteringsavtal.  

Lapids parti var dubbelt så stort som Bennetts parti. Yair stegrade åt sidan och lät Naftali Bennett bli premiärminister för att Israel skulle få ett regeringsdugligt styre.  

Nu höll denna konstellation knappt ett år. Dess fall var en kombination av en stridslysten opposition och bristen på insikt hos vissa partier att man nu styrde landet och inte var förpassat till evig opposition.

Den kortlivade regeringen hade politiska framgångar. Den största framgången kan dock ha varit insikten att man kan arbeta tillsammans, och representera samhällets alla sektorer oavsett om det är en ideologisk avgrund mellan representerande partier och att motsatsen (ideologiskt liknande partier) inte alltid är att föredra.


 

Fler artiklar