Aktuella nyheter om Israel

När statsministern anklagar alliansen för bristande trovärdighet i arbetet mot antisemitismen sker det för att skapa bilden av en mer pålitlig socialdemokrati. Verkligheten ser dock annorlunda ut, skriver Lars Adaktusson (KD).

Partiledarnas sommartal är avklarade och de politiska kommentatorerna har levererat sina analyser. Mycket av vikt har framförts, en del har varit förväntat, annat mer förvånande. Till den senare kategorin hör Stefan Löfvens formuleringar om antisemitismen. 

Det är självklart av största vikt att statsministern är tydlig i sitt avståndstagande från alla former av judehat. Samtidigt har Socialdemokraterna under lång tid haft förvånansvärt svårt att förhålla sig till det faktum att antisemitismen i dag är ett av våra stora samhällsproblem.

Av den anledningen blir det minst sagt märkligt när Löfven väljer att kombinera sitt fördömande av antisemitismen med att misstänkliggöra allianspartierna. I en retorisk ordvändning antyder Löfven att borgerligheten inte med trovärdighet kan bekämpa antisemitismen om partierna tar emot stöd från Sverigedemokraterna.

Stefan Löfven saknar självinsikt

Det är ett resonemang som förvisso kan föras, samtidigt blir diskussionen meningslös när självinsikt saknas och dubbla måttstockar tillämpas. Är det förkastligt att alliansen får stöd från Sverigedemokraterna borde det vara lika förkastligt när Socialdemokraterna får det. Detta inträffade senast i våras när de rödgröna med stöd av SD drev igenom förändringar av Lex Laval. Det hände också under förra mandatperioden när S med hjälp av SD stoppade en sänkning av statsskatten.

Anfall är bästa försvar säger vissa, bristande självinsikt och projektion genomskådas säger andra. Hursomhelst är beteenden som dessa vanligt förekommande, inte minst för att frisera sanningen och framhäva sig själv. När statsministern anklagar alliansen för bristande trovärdighet i arbetet mot antisemitismen sker det för att skapa bilden av en i sammanhanget mer pålitlig socialdemokrati. 

Verkligheten ser dock annorlunda ut, låt mig nämna några exempel:

Stefan Löfvens gode vän och partikamrat, Ilmar Reepalu, har genom åren visat prov på både nonchalans och okunskap vad gäller antisemitismen. Under sin tid som kommunalråd i Malmö stod Reepalu för upprepade övertramp som enligt internationella Simon Wiesenthal-centret bidragit till att underblåsa antisemitismen.

Även Stefan Löfvens utrikesminister har agerat på ett sätt som fått omvärlden att reagera. Oavsett om det handlat om relativisering av palestinsk terror eller anklagelser om "utomrättsliga avrättningar" har Margot Wallström bidragit till att svartmåla det israeliska samhället. I förlängningen bidrar detta till att spela de krafter i händerna som satt i system att sprida antisemitism.

Sedan den tillträdde driver regeringen Löfven en biståndspolitik som präglas av bristande uppföljning vad gäller spridning av antisemitism. Dels finansieras mer eller mindre öppet antisemitiska organisationer på palestinska områden, dels förmedlas bistånd till Palestinska myndigheten som bland annat används för att avlöna terrordömda.

I parlamentariska sammanhang har Stefan Löfven partivänner som lyfter fram personer och grupperingar som förknippas med antisemitism. Så har till exempel Marita Ulvskog gjort sig känd för att i Europaparlamentet posera med idolporträtt av den terrordömde palestiniern Marwan Barghouti. Riksdagsledamoten Hillevi Larsson har tacksamt tagit emot en palestinsk hedersbetygelse föreställande en karta över Mellanöstern där Israel är utplånat.

Statsministern skyller ifrån sig

I svensk debatt fanns en period när det talades om antisemitism i förfluten tid. I det skede av upprättade relationer och försoning som gav oss Europasamarbetet fanns förhoppningar om en framtid utan fördomar och rasism. Men vi vet vad som hände, de goda förhoppningarna till trots kunde fientlighet mot det judiska folket åter slå rot och i dag talar vi inte längre om antisemitism i förfluten tid.

Mot detta måste samhället stå samlat. De krafter som sprider hat och förakt, som devalverar människovärdet och undergräver demokratin måste mötas med förenade insatser. Då duger det inte att statsministern ägnar sig åt att tränga undan egna missgrepp och skylla ifrån sig.

Att ta avstånd från antisemitism är viktigt, lika viktigt är det att ta ansvar för samhällets motåtgärder.

Lars Adaktusson 
Europaparlamentariker (KD)
Riksordförande Vänskapsförbundet Sverige-Israel

Debattartikel publicerad i Expressen 15 september 2017

Lars Adaktussons egen sida