Den aktuella konflikten mellan Israel och Hamas har många aspekter, men en viktig sådan är framgången för det israeliska missilförsvaret. 

Utan det hade israeliskt liv i israeliska städer varit omöjligt och Israel hade svarat med en storskalig markinvasion med mångdubbelt fler döda på båda sidor än dagens dödstal.

Hamas uppges under de senaste tio dagarna ha avfyrat mer än 4000 raketer mot israeliska städer. Missilerna är visserligen primitiva men mängden är stor och räckvidden går ända upp till Jerusalem.

Det israeliska missilförsvaret Iron Dome har lyckats skjuta ned 90 procent. Hittills har drygt tio israeler dödats. Det är en otrolig prestation av en relativt ny teknik.

Israel är på grund av sin utsatthet världsledande i missilförsvar. Hotet kommer från de närliggande fienderna Hamas i Gaza och Hizbollah i södra Libanon men också från mer långräckviddiga och mycket mer kvalificerade missiler i Syrien och Iran.

Iron Dome är bara en av fem delar i det totala missilförsvaret som bland annat innehåller ett helt nytt laservapen, Iron Beam. Om israelerna också kan skydda sig mot de nya ryska och kinesiska supersnabba kryssningsmissilerna är okänt, men USA har intresserat sig för den israeliska tekniken, särskilt i det system som heter Davids Sling som ska ersätta Patriotsystemet.

I det militära tänkandet brukar man skilja på vilja och förmåga. Vill fienden? Kan fienden? Vill och kan vi försvara oss? När skillnaden mellan viljan och förmågan blir stor brukar man tala om asymmetrisk krigföring, vilket till exempel drabbade amerikanerna i både Vietnam och Afghanistan. En tekniskt undermålig fiende med stark vilja kan vara mycket farlig.

Men i realiteten och särskilt i balansen mellan makter spelar förmåga eller teknik en avgörande roll.

Den liberala stormaktstiden från 1989 fram till 2010-talet då demokratin och mänskliga rättigheter expanderade över hela världen vilade ytterst på amerikansk vapenteknologi. USA hade världsherravälde på haven, i luften och i rymden. Det finns olika skäl till att perioden tog slut under Obamas sista år och att den liberala euforin försvann över en natt men ett avgörande skäl är att Kina och Ryssland utvecklade den nya typen av höghastighetsmissiler som USA inte kunde skydda sig mot. Därmed kunde USA inte längre lägga hangarfartyg i Formosa-sundet och en bit ut i Indiska oceanen och diktera villkoren. Fienden hade fått förmåga att sänka dem, vilket ingen kunde göra förut. Om de har viljan vet man inte, men förmågan spelar roll för USA:s strategiska tänkande och därmed för hela den demokratiska världen. På grund av detta nya missilhot är USA:s vilja att behärska världshaven kraftigt försvagad.

I vår del av världen fick det omedelbara konsekvenser. I Syrien överträddes den ena röda linjen efter den andra utan att USA vågade göra något med en stor flyktingkatastrof som följd. Ryssland såg plötsligt nya möjligheter, invaderade Ukraina och kastade en mörk strategisk skugga över hela Europa. Kan vi försvara oss? Vill vi? Vem vill och kan försvara Baltikum? Gotland? Åland? USA:s höga militärer säger att de kanske inte kan korsa Atlanten på grund av missilhotet.

Situationen har skapat en känsla av maktlöshet och en storpolitisk depression i Europa, samt mardrömmar om rysk övermakt i alla möjliga domäner. Styr de våra demokratier? Medier? Twitterflöden?

I detta avseende är Israel ett föredöme. Trots ett svårt geografiskt läge och en förtvivlad politisk situation har landet alltid haft ambitionen att tekniskt möta varje nytt hot. Man hamnar inte i jämmerdalen, man gör något åt saken, och i den konflikt som just nu är akut är förmågan helt avgörande.

Europa bör göra likadant och Sverige bör vara med och ta initiativ. Vi har en stor och högteknologisk försvarsindustri, goda relationer med det framsynta Storbritannien och ligger geografiskt rätt. Frankrikes ambition om ”strategisk autonomi”, Tysklands mål om att dubbla försvarsutgifterna och USA:s bön om större europeiskt ansvarstagande är andra stödjepunkter.

För övrigt bör Israel sträva mot en tvåstatslösning med 1967 års gränser som utgångspunkt. Och Kina demokratiseras.

PM Nilsson

Artikeln publicerades i Dagens industri 19 maj 2021
Tack riktas till PM Nilsson som givit sitt tillstånd till att artikeln får återpubliceras i Israelnytt. 

Fler artiklar