Den här helgen inföll 39-årsdagen av 1979 års islamiska revolution, och hundratusentals iranier gav sig ut på gatorna för att fira. Regimen trotsade västvärlden och visade upp sin ballistiska missil Ghadr, som har en räckvidd på 2.000 kilometer - vilket ungefär motsvarar avståndet mellan Teheran och Jerusalem. Många brände amerikanska och israeliska flaggor, medan andra brände ett vitt tygstycke som bar inskriptionen ”BARJAM”. Texten är en akronym som på farsi betecknar det atomavtal (JCPOA) som omvärlden 2015 slöt med Iran.
Två och ett halvt år efter att avtalet slöts ser vi efterdyningarna av den överenskommelse som stärkte regimen och gjorde nya aggressioner finansiellt möjliga. När sanktioner lyftes för att Iran åter skulle kunna sälja sin råolja på världsmarknaden var tanken att det skulle leda till lättnader för de miljoner iranier som kämpat med höjda matpriser och stigande arbetslöshet. Men inga lättnader kom.
I stället valde Teheran att använda sitt nya välstånd till att stärka sitt militära inflytande över regionen. Washington Times har visat hur Iran-stödda terrorister får ta del av de 1,7 miljarder dollar som enligt avtalet nu hamnat hos regimen efter att ha varit frysta.
I processen som ledde fram till avtalet valde omvärlden att bortse från den överväldigande bevisning som visade regimens list och lögner. Avtalets arkitekter hävdade att ett avtal med den iranska regimen skulle göra världen till en säkrare och tryggare plats. Det är dags för dem att erkänna att de hade fel.
När man ignorerar, ursäktar och förlåter årtionden av iranskt dubbelspel blir regimen djärvare och farligare än någonsin, vilket inte borde komma som en överraskning för någon.
Den iranska regimens stöd till Houthis i Jemen har nästan lamslagit landet. I Gaza fortsätter Iran att finansiera och göda Hamas fientligheter mot Israel.
Och tack vare iranska vapen, finansiering och träning har Hizbollah åtagit sig ett utrotningskrig mot Israel. Terrorgruppen har drygt 150.000 sofistikerade missiler, som den gömt bland Libanons civilbefolkning.
Den 30 januari turnerade Ebrahim Raisi längs gränsen mellan Libanon och Israel. Han är den iranske högste ledaren Ali Khameneis tänkte arvtagare. Ebrahim Raisi sa då till sin grupp: “We see today the influence of Hezbollah across the Islamic countries… Hezbollah’s fighting and efforts have caused the establishment of the steadfastness and the resistance in the Islamic countries. Inshallah, soon we will witness the liberation of Jerusalem.”
I Syrien har Iran försett den barbariska Assad-regimen med det finansiella, politiska och logistiska stöd som gjort det möjligt för honom att sitta kvar. Det är tveklöst så att Teheran är medskyldigt till massakern på en halv miljon syrier och landets förödande humanitära kris.
Vid ett säkerhetsrådsmöte nyligen, så redogjorde Israels FN-ambassadör Danny Danon för hur det i Syrien finns 82.000 stridande direkt under iranskt befäl, inklusive 3.000 medlemmar ur det iranska revolutionsgardet IRGC, 9.000 Hizbollah-medlemmar, och 10.000 medlemmar ur shiamiliser som rekryterats från hela regionen, t.ex. Irak, Afghanistan och Pakistan.
Teheran har inte gjort någon hemlighet av sina ambitioner. Man har framgångsrikt etablerat en shiitisk halvmåne av inflytande, sammansatt av ett nätverk av allierade och lydmiliser, och som sträcker sig från den egna Irak-gränsen hela vägen till Libanon.
Israel har länge varnat för att Iran kommer att vilja öppna en ny front för aktiv konfrontation. Denna aggression är inte bara ett hot mot Israel, utan hotar även de rivaliserande sunnimuslimska länderna, ledda av Saudiarabien. Också amerikanska intressen i regionen hotas, och Irans lydstyrkor i Irak har redan hotat amerikansk trupp med våld.
Den iranska regimen har lärt sig hur spelet fungerar. Den vet att världssamfundets reaktioner på dess militära framstötar är begränsade, och har därför fortsatt att provocera.
I öppet trots mot FN:s resolutioner har Iran utvecklat och testat interkontinentala ballistiska missiler. En av deras raketer avfyrades knappt 1.500 meter från ett amerikanskt marinfartyg. Ayatollorna fick inte ens en näsknäpp till svar.
Det är inte så konstigt att den iranska regimen anser sig vara oövervinnerlig - man har ju faktiskt visat sig vara närmast immun mot konsekvenser. Den här helgen testade man Israel genom att skicka in en stealth-drönare på israeliskt territorium.
Israel svarade med en bred offensiv mot iranska mål i Syrien. Ett israeliskt plan sköts ner av syriska styrkor på sin väg tillbaka till Israel - en skänk från ovan för Iran, vilket ökar risken för fler konfrontationer.
Så ser det ut idag. Den iranska regimens hegemoni stärks utan att möta något motstånd. Iran fortsätter att destabilisera regionen. Atomavtalet är intakt. Och enligt avtalet upphör alla begränsningar för Irans nukleära ambitioner om knappt åtta år.
Så försök gärna förklara för mig hur atomavtalet gjort världen till en säkrare och tryggare plats.
Aviva Klompas
Aviva Klompas is a speechwriter, strategist, and public speaker. She currently serves as the Associate Vice President of Strategic Israel Engagement at Combined Jewish Philanthropies. Previously, she served as the Director of Speechwriting at the Permanent Mission of Israel to the United Nations.
Debattartikel publicerad i Times of Israel 12 februari 2018.