Martin Blecher, Vänskapsförbundet Sverige-Israel: Människorättsorganisationer har lättare att rapportera om öppna samhällen som Israel.

Annika Borg, Wanja Lundby-Wedin (S) och Daniel Tisell (C) samt Lars Hedlin har alla bidragit till en meningsfull och konstruktiv debatt. Dock saknas det uppenbara, nämligen frågorna.
En Nobelpristagare fick en gång frågan vad som fick honom att bli vetenskapsman. Denne svarade: ”Alla föräldrar frågade sina barn efter skoldagens slut vad de hade lärt sig i skolan? Min mamma frågade: Har du ställt någon bra fråga i dag? Den vetskapen fick mig att bli vetenskapsman.”
Den historien berättar att vi först måste ställa de relevanta frågorna. Därefter kan vi dyka in i svaren. Dessvärre tycker jag inte det görs.
Dessa är de frågor som borde ställts innan man lyft frågan om apartheidens vara eller icke vara:
● Vad är apartheid med en strikt definition? Ett exempel är att experter på medicin, epidemiologi och hälsa använt ordet och definitionen för att beskriva de humanitära konsekvenserna från en ojämlik fördelning av coronavirusvaccin. Begreppet apartheid har också använts om klimatet.

● Vilka områden skulle vara föremål för denna anklagelse? Det stod en sak i motionen till kyrkomötet, medan andra verkar tro att andra områden ska vara aktuella för ”granskning”

● Från och med när gick ett tillstånd från en punkt till en annan? Från och med benämns något som apartheid? När karaktäriserades det inte som det?

● Vem är det som sitter inne på kunskap och resurser som kan slå fast att ett område/flera områden unikt karaktäriseras som apartheid medan ett område/flera områden i 190 andra nationalstater inte faller inom denna distinktion?

En viktig distinktion som ofta missas är att det alltid är enklare att rapportera saker från öppna samhällen än slutna.
Den kanske främsta kritiken som riktats mot Human Rights Watch och andra människorättsorganisationer är deras uppenbara problematik med att rapportera om förhållanden från slutna samhällen, medan man överrapporterar från öppna samhällen just för att man kan, har och ges den möjligheten. Konsekvensen blir, att om man kommer underfund med en gemensam, strikt definition av begreppet apartheid har vi egentligen ingen aning huruvida denna definition i sig är gångbar eller relativiserade, för vi vet inte hur sakförhållanden ser ut i slutna länder.

De som vill göra gällande att Israel är både det ena och det andra är naturligtvis fria att göra så. Men om inte de rätta frågorna ställs blir vi varken vetenskapsmän som vinner Nobelpris eller det minsta klokare.

Texten är del av ett replikskifte på Annika Borgs artikel (https://www.dn.se/debatt/kyrkans-aktivism-mot-israel-maste-fa-ett-slut/?fbclid=IwAR0WD6iknfOrvw6h5fj2LpidurbK61MBcfEEaOcqv7) som publicerades i förra veckans nyhetsbrev.

https://www.dn.se/debatt/diskussion-om-apartheid-missar-det-uppenbara/?fbclid=IwAR2BhZ51s3MXW2DiIgt9ZIitoPXs8kRZeYwyaVtvuT7AyQcYzynCsDF34i0

Fler artiklar