Efter 18 månaders förarbete skall nu kraven färdigställas. Det rör sig inledningsvis om 35 miljarder dollar från Libyen, för tillgångar som judar lämnade kvar när de slängdes ut från landet efter att Israel bildats.
 
Det uppges att Israel nu förbereder ersättningsanspråk på totalt 250 miljarder dollar från sju arabländer och Iran, för tillgångar som judar lämnat efter sig när de tvingats fly dessa länder i kölvattnet av Israels bildande 1948.
 
- Tiden har kommit att rätta till de historiska orätter som drabbat judar i sju arabländer och Iran, och att ersätta tusentals judar, som förlorat sina egendomar, det som rättmätigen är deras. Så uttryckte sig Israels jämlikhetsminister Gila Gamiel i lördags. Det är hon som koordinerar regeringens hantering i ärendet.
 
Israels Hadashot TV News uppgav under lördagen att ersättningsanspråken nu färdigställs beträffande de första två av sammanlagt åtta berörda länder; nämligen 35 miljarder dollar i kompensation från Tunisien och 15 miljarder dollar från Libyen.
 
Enligt TV-inslaget rör det sig om sammanlagt drygt 250 miljarder dollar – det vill säga motsvarande ca 2.250.000.000.000 svenska kronor – som Israel kommer att utkräva från dessa två länder plus Marocko, Irak, Syrien, Egypten, Jemen och Iran.
 
Enligt den internationella paraplyorganisationen Justice for Jews from Arab Countries (JJAC) har uppskattningsvis 856.000 judar flytt eller fördrivits från tio arabländer 1948 och senare. I dessa länder ingår förutom de ovanstående även Algeriet och Libanon
 
Under de senaste 18 månaderna har den israeliska regeringen i tysthet använt sig av en internationell revisionsfirma för att beräkna det samlade värdet av de tillgångar dessa judar tvingades lämna kvar.
 
Anspråken håller nu på att färdigställas, samtidigt som Trumps administration förbereder en presentation av den sedan länge omtalade israelisk-palestinska fredsplanen. En israelisk lag från 2010 stadgar att varje fredsuppgörelse måste tillgodose ersättningskrav från de judiska organisationer och enskilda judar som tvingats bort från arabiska länder och Iran.
 
- Man kan inte prata om Mellanöstern utan att samtidigt ta hänsyn till rättigheterna för de judar som med våld tvingades bort från sina blomstrande samhällen, sa ministern från likud, Gamliel.
 
- Alla de brott som begicks mot dessa judiska samhällen måste erkännas.
 
Den Palestinska Myndigheten har sökt över 100 miljarder dollar i kompensation från Israel för tillgångar som lämnades kvar när arabiska invånare i det som idag är Israel flydde eller fördrevs i samband med Israels bildande. För ett tiotal år sedan presenterade den Palestinska Myndigheten sitt underlag för detta till USA.
 
Palestinierna har dessutom alltid krävt en ”rätt att återvända” till det som idag är Israel – både för de några tiotusen flyktingar som fortfarande lever, och för deras miljontals efterlevande. Detta krav skulle innebära slutet på Israel som judisk stat och har avfärdats av en rad israeliska regeringar.
 
Israel menar att vid ett slutligt fredsavtal så skulle palestinska flyktingar bli medborgare i den nybildade palestinska staten, precis som de judiska flyktingarna från arabvärlden blivit medborgare i Israel. Man menar också att aktuella FN-organ på konstgjort sätt blåst upp denna problematik genom att ge även palestinska flyktingars efterlevande flyktingstatus, och att detta försvårar fredsansträngningarna. Trumps administration instämmer i det senare och tillkännagav under 2018 att USA drar in sitt ekonomiska bidrag till FN:s särskilda organisation för palestinska flyktingar, UNRWA [Alla andra flyktingar i hela världen lyder under FN:s andra flyktingorgan, UNHCR. /Red anm]
 
Israel har aldrig framställt formella krav på kompensation för judar som tvingats bort från arabvärlden och Iran, och trots att många av dessa judar anlände till Israel nästan helt utblottade, så sökte de ingen formell flyktingstatus från det internationella samfundet.
 
Vid denna tidpunkt kämpade den nybildade judiska staten för att locka världens judar att immigrera. En del av legitimiteten hos en ung stat kunde anses ligga i förmågan att ta hand om sitt eget folk. Israels första premiärminister, David Ben-Gurion, skulle inte ha velat att de judar som återvände till sitt ”historiska hemland” klassades som flyktingar, enligt Meir Kahlon, ordförande för the Central Organization for Jews from Arab Countries and Iran
 
Fortsättning följer i nästa veckas Israelnytt
 
Times of Israel
 
Publicerad i Times of Israel 5 januari 2019

Fler artiklar