Efter 18 månaders förarbete skall nu kraven färdigställas. Det rör sig inledningsvis om 35 miljarder dollar från Libyen, för tillgångar som judar lämnade kvar när de slängdes ut från landet efter att Israel bildats.

[Fortsättning från förra veckans Israelnytt.]

Pengar som erhålls från de åtta länderna kommer inte att tilldelas enskilda, enligt TV-rapporten, utan snarare distribueras av staten genom en särskild fond. Minister Gamliel koordinerar processen tillsammans med Israels nationella säkerhetsråd som arbetar utifrån premiärministerns kontor.
 
År 2014 antog Israel en lag som gör den 30 november till en årlig minnesdag för de judiska flyktingarna från arabvärlden och Iran. Denna dag innehåller utbildningsprogram och diplomatiska event för att öka den internationella medvetenheten i frågan om dessa judiska flyktingar och deras rätt till kompensation.
 
När denna dag uppmärksammades för första gången – år 2014 - lyfte både Netanyahu och president Reuven Rivlin fram krav på ekonomisk ersättning.
 
”Det finns en anledning till att denna dag infaller just dagen efter den 29 november”, sa Netanyahu den 30 november 2014, och syftade då på årsdagen av FN:s antagande av delningsplanen för Palestinamandatet. ”Arabländerna, som aldrig accepterade FN:s deklaration om upprättandet av en judisk stat, tvingade judarna som levde på deras territorium att lämna sina hem och egendomar bakom sig… Vi arbetar nu och i framtiden för att de och deras anspråk inte skall glömmas bort”.
 
I sitt tal vid denna första ceremoni betonade Rivlin vikten av att de sefardiska judarna ges en mer framträdande roll i det israeliska samhället, och att de skall kompenseras för sitt lidande. Han erkände att problemen för dessa judar fortsatte även efter att de anlänt till Israel, där de europeiska judarna hade ett dominerande inflytande.
 
”Deras röster dämpades visserligen, men i deras munnar fanns hela tiden orden, även om de uttalades på hebreiska med persisk eller arabisk brytning. Språk som i Israel uppfattades som fiendens språk och uppfattades som en källa till skam”, sa han.
 
”Judarna från arabvärlden och Iran måste få höras inom utbildningssystemet, i medierna, i konsten, och inom landets officiella institutioner. På samma sätt måste rösterna också höras på den internationella arenan för att reparera den historiska orättvisan och säkerställa ekonomiska kompensationer”, sa Rivlin.
 
Rivlin sa att ”nästan 800.000 kom hit (under åren efter Israels bildande) och resten (ca 56.000) åkte till USA, Frankrike, Italien och andra länder.”
 
Meir Kahlon - of the Central Organization for Jews from Arab Countries and Iran - kom själv som barn till Israel från Libyen och tillbringade sina första år i den judiska staten i ett av de tältläger som upprättades för att hjälpa floden av nykomlingar.
 
I mars 2014 erkände Kanada formellt flyktingstatusen för de tusentals judiska emigranter som flytt eller förvisats från arabiska länder efter Israels bildande.
 
Några av dem som emigrerat till Israel menar att frågan nu lyfts fram för att ge Israel en fördel vid förhandlingarna med palestinierna – för att kunna kontra de palestinska kraven på ekonomisk kompensation för de tillgångar som dessa lämnade kvar i det som idag är Israel.
  
Times of Israel
 
Publicerad i Times of Israel 5 januari 2019

Fler artiklar