I maj tillkännagav president Trump att USA skulle lämna det atomavtal (JCPOAsom Obama tillsammans med fem andra stater ingått med Iran år 2015. Många var mycket skeptiska till att häva avtalet och återinföra sanktioner, eftersom riskerna var betydande.

Om policyn var för effektiv skulle oljepriserna skjuta i höjden och skada USA:s ekonomi. Om den misslyckades skulle internationella företag fortsätta handla med Iran, den islamiska republiken skulle stärkas, och vara fri att nystarta sitt nukleära program.

Men Vita Husets taktik har visat sig effektiv, och utan de befarade konsekvenserna. Åtminstone så här långt.

Nästan två månader innan de amerikanska oljesanktionerna trätt i kraft har Irans export av råolja sjunkit kraftigt. Internationella oljeföretag - inklusive sådana som finns i länder som fortfarande står fast vid atomavtalet - väljer att avstå från affärer med Teheran.

Och anmärkningsvärt nog har oljepriset i USA bara stigit marginellt, medan bensinpriserna är i huvudsak oförändrade. Internationellt ligger priserna långt under de nivåer vi såg för ett årtionde sedan.

”Presidenten gör motsatsen till vad experterna sa, och det tycks fungera” sa Michael Lynch, president of Strategic Energy and Economic Research, ett forsknings- och konsultföretag.

/…/

Även om regeringarna i Europa och Asien öppet motsatt sig det amerikanska beslutet att lämna avtalet, så har många av kontinenternas företag gjort en annan bedömning. De har kommit fram till att det inte värt att riskera investeringar och handel med USA genom att göra affärer med Iran.

Fram till president Trumps tillkännagivande i maj ansåg man i väst att atomavtalet med Iran var en succé. Iran hade fått förnyad tillgång till den globala oljemarknaden i utbyte mot strikta begränsningar av landets nukleära program och internationell övervakning. Avtalet hade gjort det möjligt för utländska företag att göra affärer i Iran, och hade gett landet tillgång till frysta finansiella tillgångar placerade utomlands.

Efter den 4 november kommer företag som köper, fraktar eller försäkrar leveranser av iransk olja att uteslutas från den amerikanska marknaden och banksystem, såvida de inte erhållit särskilda undantag från den amerikanska regeringen.

Företrädare för Vita Huset säger att sanktionerna är utformade för att straffa Iran för dess interventioner i Syrien, Jemen och andra länder.

För Irans del kunde tajmingen knappast vara värre. Nya aktörer har gjort att man med sin föråldrade infrastruktur tappat inflytande över energisektorn.

I början av seklet kunde den iranska regimen skaka oljemarknaderna genom att genomföra militärövningar, eller genom att bara antyda att man tänkte minska tillgången. På den tiden fanns en växande global efterfrågan på råolja samtidigt som den amerikanska produktionen avtog. 

Men det är nu längesedan. Precis som USA så exporterar nu länder som Kanada och Brasilien mer olja. Även Ryssland, Saudiarabien och Irak har ökat produktionen och hjälpt till att hålla priserna i schack. Saudiarabien vill mer än gärna öka exporten för att kunna upprätthålla sanktionerna mot ärkerivalen Iran, som är extremt beroende av de exportinkomster man fått genom oljesektorn.

/…/

- Vi ser att det inflytande som Iran haft genom sin olja inte bara avtagit, utan kanske aldrig kommer tillbaka igen, sa Amy Myers Jaffe, specialist på energifrågor och senior fellow vid Council on Foreign Relations. Som menar att folk helt enkelt inte bryr sig ifall de nu förlorar affärsmöjligheter i Iran. 

Sanktionerna är så tuffa att till och med företag i länder som motsatt sig den amerikanska linjen drar sig tillbaka från Iran.

Sydkorea, som förra året var Irans tredje största oljemarknad, gick från att i juli köpa 194.000 fat om dagen till att i augusti stoppa handeln. Även leveranserna till Frankrike och Japan - två andra stora marknader - avtar nu.

Det österrikiska oljebolaget OMV lämnade nyligen ett avtal med iranska statsägda petroleum- och naturgasbolaget NIOC. Grekiska Hellenic Petroleum, spanska Repsol och italienska Eni drar alla ner på sina oljeköp.

The Foundation for Defense of Democracies - en konservativ think tank baserad i Washington - visar i en rapport hur 71 utländska företag planerade att lämna Iran, 19 avsåg att stanna, och 142 hade i början av september inte bestämt sig eller svarat.

- Stora internationella bolag måste fråga sig själva vilka risker de är beredda att ta, sa David Adesnik, organisationens forskningschef. 
- Även om du inte har några egna affärer med USA kan du stängas av från vårt finansiella system, och det är inte något som ett verkligt globalt företag har råd med. 

Nästa stora bakslag för den iranska regimen tycks komma från Indien, som är Irans näst största marknad (efter Kina). Reliance Industries - landets största aktör för att raffinera olja - har sagt att man kommer att sluta köpa iransk råolja när de amerikanska sanktionerna sätter igång. Och State Bank of India - landets största utlånare av pengar - har sagt att man kommer att blockera betalningar som gäller raffinering av iransk råolja.

Amerikanska företrädare kampanjar nu på flera plan för att övertyga utländska ledare att klippa de ekonomiska banden med Iran - och i stället köpa mer amerikansk olja.

Vid ett besök i Indien nyligen sa utrikesminister Mike Pompeo att Vita Huset strävade efter ett totalt stopp för iransk oljeexport, men att berörda länder kommer att ges tid att byta leverantörer.

- Alla länder skall sluta köpa iransk råolja, annars kommer de att drabbas av sanktioner, sa han.

Sanktionerna kan göra det möjligt för ryska och kinesiska företag att ersätta västerländska företag i Iran. Efter att Washington nekat ett undantag för franska oljejätten Total att fullfölja ett kontrakt med Iran, lämnades en möjlig öppning för kinesiska CNPC att öka sina investeringar i området.

Kina - som varje dag importerar en halv miljon fat råolja från Iran - har lättare än andra länder att trotsa de amerikanska åtgärderna. Det beror på att dess minsta raffinaderier och inhemska banker har liten eller ingen exponering mot USA.

Ett annat hinder är Ryssland.

Gazprom och Rosneft, två statskontrollerade ryska jättar inom olje- och gassektorn, förhandlar med det iranska oljeministeriet om avtal som är värda ungefär 10 miljarder dollar.

Iran å sin sida förhåller sig inte passivt. Det statsägda iranska tankerbolaget lagrar nu olja i sin flotta, eftersom det skulle kunna skada oljekällorna om pumparna stängdes av. Iran skulle kunna smuggla olja landvägen över Pakistan och Afghanistan, och köpslå med handelsföretag för att kringgå sanktioner.

Internationella transaktioner göra framförallt i dollar, vilket gynnar de amerikanska sanktionerna. Men över tid skulle Iran kunna byta till andra valutor, och då särskilt den kinesiska renminbi.

Irans president Hassan Rouhani sa nyligen i en regimkontrollerad TV-kanal:
- Vi kommer att fortsätta att med alla medel både producera och exportera olja. Oljan befinner sig i konfrontationens och motståndets frontlinje.

Clifford Krauss
New York Times

Publicerad i New York Times 19 september 2018
Oil Sanctions Against Iran Prove Potent. Trump Hit Iran With Oil Sanctions. So Far, They’re Working.

- - -
Om Sverige i den FDD-rapport som nämns i artikeln:

Sweden’s Scania, which is owned by Volkswagen, sold 5,000-6,000 vehicles to Iran annually, starting in 2016. Scania cancelled all orders it could not deliver by mid-August 2018 to avoid sanctions.

Atlas Copco: Lists an office in Iran on its website. The company handles sales, service, and marketing in Iran through its Iranian distributor. According to an August 2018 article published in the Swedish newspaper Mitti, Atlas Copco severed ties with Iran.

NO ANNOUNCEMENT Alfa Laval: Opened a service center in Iran in 2016328 and has an office in Iran. Iran’s Daya Teb Co. is listed as one of the Swedish manufacturing, engineering, and service company’s partners, according to a document published on the company’s website. Serkland Invest: “Develops growth equity investment opportunities primarily in the Iranian market,” according to its website. The company agreed to buy a stake in Iran’s Sahar Dairy Co. in 2017.


Besök även den särskilda "Sverigekampanj" som United Against Nuclear Iran (UANI) driver: https://www.unitedagainstnucleariran.com/sweden

Fler artiklar